Visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig, när jag gick ner till bilen kl. 9 i morse, men jag hade mina aningar. Trapporna var inte skottade. Och däcken syntes knappt på bilen. Så mycket tung snö tror aldrig den bilen har haft på sig, och det tog sin lilla tid (en timme) innan jag kom ut ur parkeringsfickan. Sen stod jag en stund och tog bort den snö jag inte lyckades med då andra bilar stod bredvid och snön var drygt 40 cm djup. De hade inte varit någon och skottat centralgången, vilket inte är hyresgästernas sak. Vi har ansvaret för parkeringsplatserna och inget annat.

När jag stod och tog bort snö var det en som stod och slirade. Jag körde fram en bit. Och lånade ut min spade. Han skrattade och sa när han kommit loss –  jag skulle åka iväg till Bauhaus för att köpa en spade. Fler hade problem, men de hade kört före mig.

Jag åkte och handlade och det var halt, oplogat, slirigt och smutsigt. Och på sina ställen var det som att köra på en tvättbräda. När jag kom tillbaka, hade jag en del jobb kvar. En bil stod på andra sidan vilket innebar att mitt svängrum var ganska litet. Jag började skotta, började köra… slirade, fastnade, fick motorstopp på motorstop, skottade igen, och repris. Jag såg en liten traktor med plog som tog bort snö på närliggande parkeringsplats och vinkade. Men, han kom inte, så jag fortsatte och äntligen kom jag upp. Det tog mig en timme ungefär det också. När jag så, trött efter allt skottande vilade en stund i bilen kom personal från hyresvärden som fotograferade – någon hade helt enkelt inte gjort sitt jobb. De hade fått in en hel del klagomål, både för bristen på snöplogning men också för att trapporna inte skottats. Men, så när jag var klar med allt, då kom killen från den andra parkeringsplatsen. Så i morgon om det inte snöar lika mycket, bör det inte bli några problem.

Idag har jag jobbat hårt i drygt två timmar. Men det känns skönt att det är gjort.

Kategorier:Vardagen