Promenader

Vi gick en promenad igår och utforskade gatan och huset nedanför svenska husets trädgård. Lite av muren syns från huset, men jag blev förvånad när jag såg hur det verkligen ser ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och när vi kom till slutet till den igenvuxna tomten, som vi ser en del av från terrasserna såg vi de här tre små sötnosarna hålla koll på oss.

 

 

 

På tillbakavägen tog vi en närmare titt på hus som har förfallit. Vad har hänt? För ett antal år sen bodde folk här. Förfallet sker fortare än man kan tro. Liksom besöken som inte vårdar! Och så en liten katt som inte ser glad utan ledsen ut. Är det mamman till sötnosarna, eller någon som väntar på en husse eller matte som aldrig kommer?

 

 

 

 

 

 

För övrigt blev promenaden längre än vi hade räknat med då det antingen var hundar som stoppade oss eller för branta backar och 50 trappor upp till en andra vägar. Men till slut kom vi fram och gick samma väg tillbaka som häromkvällen. Nu var det ljust och inte lika mycket en fara för livet (för de kör fort där). Vi hälsade på Omorphi i närbutiken, köpte lite vin mm. Och satt sen på terrassen tills klockan var över elva. Skön kväll, lite svalt, molnfritt och nymåne. Och jag lyckades för första gången få en fin bild på månen. Tack Nikon!

Roligt besök :-)

Igår kväll kom och övernattade ambassadören i Turkiet Lars Wahlund Svenska huset, tillsammans med sin syster och son. De kom ganska sent igår kväll, men idag åt de frukost i lugn och ro på terrassen och vi hade en lång pratstund. Upptäckte att vi har en viss gemensam bekant. De var mycket trevliga och det var roligt med lite oväntat besök även om vi visste i förväg att de var på väg. De hade bilat från Ankara och skulle vidare upp till Sverige inom någon vecka eller så. Det är intressant att träffa en person som har haft uppdrag i så många länder och speciellt i Turkiet de senaste fem åren. Även om vi pratade om svenska utbildningssystemet, och andra ämnen som inte hade speciellt mycket att göra med hans uppdrag. Sonen är AIK:are och det är positivt. Lika givande är det med fotografen Paul Hansen som vistas i huset nu, som har arbetat i områden vi aldrig skulle besöka.

Och så vann Frankrike!

Såg för första gången den stora sköldpaddan i trädgården idag. Låg i skuggan så det var lite svårt att ta ett bra fotografi. MEN, till slut så. Den verkade lite inbunden dock …!

 

 

 

 

I det tider möts

Spöklikt

Jag tycker om att fotografera – det är ett sätt att dokumentera de platser jag besöker och lever i. Kanske det handlar om att jag vill dokumentera livet, som om alla bilder skapar en berättelse om det liv jag själv ser, från fåglar, människor, till byggnader och landskap. Fåglar är roliga att fota, men även små kryp. Men vad är det man gör egentligen. Är en jätte som dokumenterar deras vandring eller som måsarna i Kavala, deras liv och kommunikation. De är inte ens medvetna och man kan fråga sig vad det är för mening i att dokumentera en bagge som vandrar över terrassen eller en trut som putsar sig. Räcker det inte med att bara se det. Jag tycker inte om det som kryper, men ändå finns en lust att fotografera just det som gör det. Knepigt värre! Jag vill fånga rörelsen. Den som sett mina bilder kan upptäcka att det handlar om vattnets rörelse, vinden mm. Det måste finnas något slags liv. Men bilder skapar också berättelser. Och nu vill jag dela med mig av min fascination av hus som förfaller. Ju mer de har förfallit, desto mer intressant är det. Titta på bilden ovan i inlägget! Visst berättar den en historia?! Samtidigt som huset är spöklikt dras min blick till det. Jag vill absolut inte gå in det. Men kan sitta och titta på det länge. Och dokumentera att det finns vill jag. Kanske det handlar om att huset genom ett fotografi blir levande igen, om än i sitt bedrövliga tillstånd. Men huset lever inte, eller gör det? Självklart lever det i mig. Och visst har det härbärgat liv. Människor har bott i huset. Men vilka, hur länge, hur många och varför har det förfallit? Jag skulle vilja veta mer, men tiden finns inte att forska kring det i Kavala.

En annan sak som huset berättar är tiden. Det blir tydligt i nästa bild. Där nutiden möter historien och tvärtom. På så sätt förenar sig dessa tidsperioder i ett NU. I framtiden har troligen det förfallna huset rivits och allt som har att göra med detta liv blir bortglömt. En del av historien som raderas bort, åtminstone av den utomstående betraktaren. Kanske släkt till den som har bott i det kommer ihåg. Och huset finns kvar i fotografiet som ett bevis på att det har funnits och människorna i det. Om det bevaras och inte kastas bort, utan sparas generation efter generation.

Det kanske är det som gör att jag vill dokumentera det som förfaller, för att bevara något som har övergivits oavsett vilket skälet har varit!

Det finns en berättelse!

Gammalt och Nytt

 

 

 

 

 

 

 

 

Söndagsförmiddag i Kavala

Tänkte i morse på debatten hemma i Sverige om böneupprop visavi klockringning. I kommentarsfälten är det blandad kompott. Vissa vill ha ett förbud, andra blir irriterade på klockringning, och en del vill ha förbud på både-och. Sen är det andra, vilka jag tillhör, som inte bryr mig alls. Men jag tänker varje gång jag är i Kavala på den här debatten. De som vill ha förbud mot både-och, borde åka till Kavala. För där ringer klockorna, ibland flera gånger om dagen i kyrkan över gatan. 🙂

Nåväl, efter tredje klockringningen under morgonen, åt jag frukost. Gick ut med sopor, stängde porten som vanligt. Satt mig vid datorn och så ringde det på porten. Jag gick ut i hallen, såg ingen alls, försökte öppna den, vilket inte gick. En liten grabb dök upp och ville ha en euro. Efter kort tvekan, fick han en, men bara en gång. Okey, sa han och gick. Men porten då. Gick runt, försökte från utsidan, men såg att det var något längst ner som satt fast. En skruv satt löst som jag fixade. Jag gjorde mina försök, men fick efter långt om länge be om hjälp av en starkare kraft, som sparkade upp den. 🙂

Det blåser skönt på terrassen som mesta delen ligger i skuggan och resten i solen, än så länge. Snart blir det bara sol i några timmar.

Rauni och jag gick en promenad igår kväll. Jag tog några fotografier, och två myggor tog mig på armen. Det sved ordentligt, men med lite myggagel, så gick det över. Men nu kliar det lite grann. Vanliga myggor blir det inte så mycket med. Värre är det med de små jävla knotten! (förlåt svordomen).

 

 

Lördag i Kavala

 

DSCN0737

Efter regnet och solen tittar fram!

Från genommulet och regn till uppklarnande under kvällen, till en ny dag och kvicksilvret som sakta kryper sakta över 30 graders strecket och är just nu på 34 grader. Men det känns varmare! Fartyget som varit i hamn i flera dagar, har nu försvunnit och motorerna hörs inte längre. Stillheten breder ut sig nu när Vladimir har blivit klar med sitt lördagsarbete. Men nu är det för varmt på terrassen. Sitter på rummet med fönstret öppet (med risk för att bevingade odjur kommer in) och dörren mot korridoren nära badrummet. Hoppas på ett genomdrag. Trots att det är rätt svalt i rummet om jag jämför med rum mot trädgården.

Hamnade i idétorka igår. Men nu tror jag en idé kan vara något att fortsätta med. Fast egentligen skulle jag vilja börja på något nytt. Men kan inte komma på något – Inte än! Lyssnar på Για ένα τανγκό-Χάρις Αλεξίου och hoppas på att inspirationen av en tango på grekiska skall ge mig superinspiration.

Krisernas Grekland – anakronistiskt om Sokrates/Platon?

Uppdaterad version!

År 2015 kom Krisernas Grekland ut av Hederin och Rönnerstrand. Jag fann boken i svenska huset i Kavala året därpå, men läste den inte då. Nu några år senare bestämde jag mig för att börja läsa den. Det som jag fastnade för först var kapitlet Sokrates i krisens mitt. Intressant att söka rötterna till krisen i Grekland, men det jag upptäckte var att det som många gånger har hävdats är att Sokrates/Platon är förgrunden till nazism och fascism, fanns med i boken. Det är riskabelt att göra en sådan sökning, om än intressant, då det lätt blir anakronistiskt. Kapitlet om Sokrates i krisens mitt, lutar åt det hållet, men framför allt innehåller det en hel rad påstående och kategoriska uttalande, som inte blir emotsagda. Det finns inte någon reflektion, alternativa tolkningar eller ett uns av självkritik. Hårda ord! Jag vet, men nedan motiverar jag varför.

Som Platonforskare sen många år tillbaka, har jag läst samtliga dialoger, samt en hel del av andra filosofer och tänkare under den grekiska antiken. Inte bara en gång utan ett antal gånger, på svenska Lindskog och Stolpe och på många engelska översättningar av speciellt de 17 dialoger som jag har tolkat. Mitt syfte var dock inte att forska kring den politiska ideologin. Men, den sattes i relation till viss del till de tolkningar som var rimliga. När det gäller om Platon var demokratisk eller inte, kom jag fram till att det är svårt att säga huruvida detta ligger till. När man läser dialogerna, tonar en bild fram om att han i sin undervisning, i sitt tänkande mm gällande filosofiska frågor var demokratisk, men i hans samhällskritik odemokratisk. Hos Platon finns det tveklöst en kritik mot rådande system. Men, min bedömning är att en del läsare och forskare drar för stora växlar av denna kritik. Viktigt är att sätta in kritiken i ett sammanhang och även räkna in samtidens och inte vår egen historieskrivning.

Men, det är inte möjligt som jag ser det, att konstatera att han som person tillsammans med Sokrates, som författarna till Krisernas Grekland hävdar, var fanatiska motståndare. ”För det första måste vi komma ihåg att både Platon och Sokrates – i motsats till dramatiker som Aischylos, Sofokles och Euripides – var fanatiska motståndare till demokratin” (sid 269)!  Och detta är bara ett exempel på att något framställs som en fullständig sanning. Vidare, vad är det som säger att dramatikerna var demokratiska? Ingen källa till det! Man menar också att Sokrates dömdes till döden för att han var emot det demokratiska styret och  propagerade: ”Anledning finns alltså att vara kritiskt mot den antidemokratiska propaganda som Sokrates gjorde sig till tolk för (sid 270).” och ”Därför bör nog Sokrates´ hårda kritik mot demokratin ses som det egentliga skälet till att han blev dömd till döden (sid 271).” och ”att det är mindre obegripligt [!] att de atenska demokraterna ställde Sokrates inför rätta (sid 272)” och ”Sådan antidemokratisk propaganda var också drivkraften i den krets av unga lärjungar till Sokrates som ägnade sig åt våld och terror mot sina meningsmotståndare”. ”Enligt historikern Thukydides ska de ha bildat hemliga klubbar av lönnmördare med avsikt att beröva folket dess ledare och på så sätt sprida skräckstämningar”. (sid 272) Jag har grundligt läst Kriget mot Sparta och Aten tidigare och har del två framför mig, användbar i mitt nuvarande projekt. (Finns ingen information om i vilken bok som detta har tagits ifrån) Men jag måste läsa igenom hela boken för att se var och om detta står i den. Kanske jag tolkar det annorlunda eller håller med. Tyvärr får jag inte någon chans att på ett enklare sätt se om påståendet är riktigt.  ”Sokrates´ propaganda mot den atenska demokratin tycks dessutom ha direkt inspirerat de båda blodiga militärkupper som 411 och 404 f. Kr. iscensattes av hans lärjungar [vilka av dem]. Med en brutalitet som erinrar om militärkuppen i Grekland […]” (sid 272). Vad som Thukydides beskriver i Kriget mot Sparta och Aten om Alkibiades inblandning kan vara det som åsyftas, men det var en av många lärjungar. Vilka var de övriga?

Kanske kretsen av lärjungar gick samman, men det finns inga källor, inga alternativa tolkningar, ingen kritik mot sina ”egna”? tolkningar. Hela avsnittet är osakligt framställt, med tanke på de ord som används.  Jag får intrycket av att författarna med hull och hår har svalt de traditionella tolkningarna som grasserade för ett eller flera decennier bakåt i tiden. Eller också läst med imma på glasögonen (för att använda den liknelsen). Men jag får också en uppfattning (kanske helt felaktig) om att det är ett medvetet val för att få fram ett perspektiv som kan relatera och förklara Gyllene Grynings inflytande. En som recenserat boken är Johannes Siapkas, som nämner en konspiratorisk underton ”Jag välkomnar uppgörelsen med naiva föreställningar, men bitvis tycker jag att Krisernas Grekland har en konspiratorisk underton” (medusa 37:1, 2016 – s. 43). Han talar även om ”Den dåliga kvaliteten på grekisk historieskrivning står i kontrast till den högkvalitativa nygrekiska skönlitteraturen” (A.a.), men nämner inte något om Sokrates.

Jag kan räkna upp fler exempel på sidorna 269-276 i Krisernas Grekland än de jag har tagit med ovan, som i vilket fall får mitt hår i nacken resa sig en aning. De använder sig bland annat av Poppers och Russels kritik som stöd. Ett av dessa hårresande påståenden är ”Russels kritik har inte hindrat Platons elitistiska samhällsvisioner från att få praktiska konsekvenser också i vår egen tid. Ett exempel vi redan varit inne på är den grekiska militärjuntan åren 1967-1974″( sid 274). De gör också vissa kopplingar till Gyllene Gryning i kapitlet, vilket jag inte kommer ta upp något om.

Det som är mycket tydligt är att det inte finns någon kritik eller ens en förundran mot att det demokratiska styret, som man menar att Sokrates och Platon samt lärjungarna så grovt och öppet bekämpade, inte accepterade oliktänkande och att det skulle finnas något berättigande i att ställa någon till svars och döma till döden, om man enbart skall utgå från Domen mot Sokrates och det som är skrivet om det. Viktigt att tänka på är att det var en annan tid. Betänk att det är drygt 2 400 år sen tillbaka allt det här hände. Det var en tid, i vilken det var en liten klick fria medborgare (bara män) som hade all offentlig makt. Aristokratin med dess oligarki eller aristokrater som demokrater, ja i min läsning är det inget av dessa system som inte har gjort annat än att ha accepterat slaveriet, och skillnaderna mellan hög och låg börd. Att se det på annat sätt, är enligt mitt sätt att se på saken, anakronistiskt. Jag kan ha fel, men författarna har inte övertygat mig.

Ingen av författarna är som jag kan få fram genom att ha googlat, Platonforskare. Självklart är det en tillgång att de som inte är det läser Platon, och gör sina egna tolkningar. Det berikar och tillför forskningen värdefullt material. Ingen har något egentligt tolkningsföreträde, även om en del anser sig ha det inom vissa discipliner. Men, det jag vänder mig emot och bedömer vara allvarligt, är när två etablerade forskare verksamma inom olika svenska universitet, lägger fram en eller flera tolkningar som i kapitlet Sokrates i krisens mitt, (för det är tolkningar) utan att redovisa källor, inte förhåller sig kritiskt. Det trista i det här är frågan om jag vågar tro på det som skrivs i boken som helhet. Kan jag lita på att andra kapitel inte har behandlats på samma sätt. Mer som är trist är att denna tolkning får tyngd genom författarnas etablerade verksamhet. Erik Sjöberg har också recenserat boken och menar att den bidrar mer till att befästa myter mer än demaskera dem. Han har tagit upp andra exempel och endast med en rad tagit upp om Sokrates. Tyvärr är ursprungsartikeln låst i Respons, och jag var tvungen att bli prenumerant, men ett kort replikskifte finns det tillgång till.

Jag rekommenderar en läsning av boken, men att den läses utifrån att det är en och flera tolkningar. Inte fastslagna sanningar med stort S.

 

Värme, hetta och brist på regn här och i Sverige

Gick förhållandevis ner tidigt (lite efter nio) till stan för att ta ut pengar och köpa tea och espresso, då närbutiken inte har den. Redan då var det varmt och innan jag hittade en bank (för den jag brukar ta ut pengar på hade tydligen upphört eller flyttat) hade det blivit varmare. ”Real feel” är 36 grader. Det blåste lite nära hamnen och där taxibilarna står, men för övrigt var det totalt lugnt. Ingen tryckande luft, men som sagt början på att bli hett. Solen var låg på himlen, vilket bidrog till att jag hade solen i ansiktet nästan hela tiden. När jag kom hem igen, var det skönt att sätta sig i skuggan på terrassen, och prata med Rauni, Evelina och Elisabeth, där det är en sval vind. Men det blir nog lugnt i eftermiddag. Nå, slut på väderrapporten 🙂 .

Har läst att folk i Sverige är upprörda över bland annat Jenny i Nyhetsmorgon, samt på en del inlägg som kommer  på FB där det står ljuvligt väder. Vi klagar alltid på vädret och tyvärr passar inte alla väder alla. Än så länge är det förhållandevis inte särskilt varmt, som jag ser det. PROBLEMET är bristen på regn som bidrar till torka. Och vi har inte den beredskapen eller är vana, (som kanske andra länder har, som varje sommar har höga temperaturer), vilket skapar problem för många levande varelser, inte bara för oss människor. Ja, det är ett elände. Men att starta ett drev för att någon säger något gott om vädret. Skärpning, anser jag. Vissa människor behöver dessutom värme då de lider av sjukdomar som blir förvärrade av kyla, regn och rusk. Allt är inte svart och vit. Man kan både må bra av värmen, men ha medkänsla för den som inte mår bra av den. Och det måste vara tillåtet att uttrycka det också. Sen kan man väl kanske tycka att den som syns i TV skall vara lite mer försiktig. Såklart var det klantigt. Men det blåser nog snart över får vi hoppas. Och än mer hoppas jag att det kommer börja regna i alla fall några timmar varje dag – varför inte, varje natt som det gjorde för ett antal år sen!

Lite oturligt denna gång…

… att alla gäster utom jag hamnat på övervåningen. Nu vill jag gnälla lite, få frustrationen ur mig.

Idag är det torsdag och en vecka har gått sen jag kom till huset. Så mycket har inte hänt. För att vara ärlig har det hittills varit den tristaste veckan sen jag började komma hit. Gästerna är inte trista, men vi är för få, speciellt på nedre våningen. Det är bara jag! Lyxigt, men det börjar bli för trist. Vilket kommer bli likadant veckan som kommer. Det blir inte så mycket naturlig samvaro, som det brukar vara. Ni vet, man träffas i köket, trängs lite och äter frukost ihop, kanske även lunch. Sen jobbar vi, eller åker ut på något mm.

En liten kattfamilj har flyttat in i trädgården, en kattmamma med trillingar. Har försökt fånga dem på bild, men varje gång jag tar med mig kameran, är de inte där. MEN, när jag inte har den med, ja då är de. De ser likadana ut alla tre och det är fart på dom.

Äntligen måndag!

Bäst att passa på att gå ner till stan när det är underbart väder, soligt med en sval vind. Kan det bli bättre? Men stora tunga moln har tornat upp sig från Drama-hållet och förmodligen på väg över oss. Kanske tidigare i dag än under helgen. Väntar just nu på att gå ner till Supermarket i stan, samt även se om jag kan hitta ett skissblock. Kanske jag kan få ner något.

Vi firade Evelinas födelsedag idag, för hon fyllde år igår, genom att vi alla sex drack kaffe med henne. Hon bjöd på supergoda kakor. Måste höra med henne var hon köpt dem.

Ha en bra dag!