Sju veckor i Grekland

Nu är det snart sju veckor som jag varit i Grekland. Det är en lång tid. Det har gått förvånansvärt fort, men samtidigt känns det som om det är evigheter sen jag landade på Salonikis flygplats den 22 juni (på självaste midsommarafton) och åkte taxi till Anatolia och sen tåg till Drama efter helgen.

Det har varit den bästa och den sämsta vistelsen i Grekland, på grund av vissa återkommande inslag som endast har förekommit vid enstaka tillfällen under tidigare vistelser. Vad jag kommer ta upp nu är det bästa – höjdpunkterna! Jag har övervunnit en hel del, vilket jag gjorde redan i april/maj då jag reste runt från Aten, via Saloniki till Kavala och Drama. En stor del i detta är att jag blivit friskare (återhämtningen av aggressiv bältros och tillika aggressiv öroninfektion tog tid), men också insett att man skall ta tillvara på livet när man lever det. Inte sitta och vänta på att livet skall komma till en. För det gör oftast inte det. Och livet för mig är att resa, träffa människor, uppleva saker och ting. En annan sak som är viktig för mig är att känna samhörighet och det gör jag med grekerna. Och det är en djup samhörighet som inte går att förklara. Allt känns så rätt och riktigt. Sen kan jag bli besviken som när någon är taskig och irriterad, som när kassörskan idag, satt och tuggade tuggummi och såg allmänt uttråkad ut 🙂 – men det är inget som fastnar inom mig eller förstör känsla av samhörigheten. Den jag talar om, gäller i det stora sammanhanget. Trots att jag vet att bli accepterad i en grekisk gemenskap inte är enkel som utlänning. Men vad gör det, när det finns en gemenskap mellan människor utanför den mest privata sfären?

Oavsett allt jag känner till, finns en känsla av att jag bara MÅSTE åka hit. Det finns ingen förklaring – det är bara en stark känsla inom mig att utan Grekland så skulle det skapas en stor tomhet inom mig. Grekland fyller den djupaste känslan av något som inte går att förklara. Det ÄR en känsla, den är inte rationell – snarare irrationell.

Det finns dock en sorg och något jag måste övervinna. Att jag inte kan mer grekiska än jag kan. Även om den har förbättrats betydligt. Men, man lär sig grekiska här, inte i Sverige.

Höjdpunkterna då – ja, det är alla möten, samvaro med en del i huset, kontakter och boendet i olika områden i Kavala och naturligtvis THASOS.

Övernattning i Drama

Nu sitter jag på hotell Diamond City Living i Drama. I väntan på tåget i morgon till Saloniki. Det är ett rymligt rum med allt vad man kan behöva. Sköna sängar är det också. Har redan sovit någon timme.

Åkte med husets taxi som det anlitar. Och vi tog en sväng förbi Philippi och teatern. Han berättade en hel del om historien. Men vi talade även om bränderna i Sverige, om fotbollslag i Sverige och Atens AEK och Salonikis PAOK. Han är mycket intresserad av Sverige. Hoppas han åker dit någon gång. Det blev en trevlig resa. Det var dock svårt att hitta hotellet, så först frågade han en taxichaufför i Drama, men var tvungen att fråga en annan, efter att ha snurrat ett tag, som körde före oss. Och vi kom fram. Jag frågade sen om han skulle hitta ut från Drama. Hoppas det!

Utsikten är inte att klaga på, men någon havsutsikt är det inte. Jag känner mig inte instängd i alla fall. Det är luft mellan husen. Det är roligt att åka runt och bo i olika städer och på olika hotell. Kanske det är resa runt i Grekland jag skall göra nästa år med bara en ryggsäck. Thasos är ett måste och det var verkligen höjdpunkten, både då Rauni och jag reste tillsammans och de tre dagarna ensam i Limenas.

Drama är inte Kavala (ingen stad är det), men det är fjärde gången jag är här nu, varav två är vistelser och stan vinner i längden. MEN jag saknar havet och mycket annat. Det finns dock arkeologiskt museum även här.

Utsikten då?! Ja, värre har jag haft. 🙂 Det speciella är att de gamla husen är kvar även om de verkar vara fallfärdiga. Och ”höghuset” som verkar obebott, men klicka på bilden så ser ni antenner högst upp. Fast det betyder inte att folk bor där. Men många gånger blir jag förvånad över att folk bor i vissa hus. Men utansidan behöver inte motsvara insidan.

Trollets återkomst

Det har gått troll i min vistelse den här gången. Det jag trodde var historia, återkom med andra personer. Jag borde ha stannat på Thasos till idag (övervägde det), men det är lätt att vara efterklok när man inte lyssnar på magkänslan. Nåväl! Nu är snart min vistelse i Kavala över. Om några timmar åker jag till Drama och sover över där för att ta tåget till Saloniki i morgon förmiddag. Slipper stressen på morgonen, då jag bor på ett hotell nära järnvägsstationen.

Men det känns lite sorgligt att lämna Kavala. Har varit här i nästan sju veckor. En lång tid! Skriver ett brev om min vistelse i ett annat inlägg.

 

Allvar och kreativitet

Har inte ordnat alla foton än, men på Thasos finns också de som sover ute. Vet inte om det var någon som var hemlös, men den äldre mannen fick pengar av någon, så kanske. Han blev i vilket fall störd av en stor skåpbil som hade något aggregat på (för kylan troligen). Det tystnade till slut och han gick och la sig igen. Såg inte om han sa till. Vet inte hur de vågar sova ut – uttröttad eller trygg?

Försökte koppla av efter resan från Thasos igår, men det var en del jag behövde göra. Eftermiddagen piggnade jag till lite. En plats var tom i den hörna Rauni och jag satt och åt middag nästan varje kväll. 😦 Saknar våra samtal.

Lite samvaro på terrassen i går, med två av de nya gästerna. Alltid roligt att höra lite om vad folk gör och vad de vill i livet. Satt sen och arbetade en stund men tröttheten tog till slut över. Jag började läsa en bok i sängen, men bokstäverna flöt ihop och till slut somnade jag. Sov till kl. 6 i morse och var hungrig.

Jag har lite rolig humor, men när Thassos II kom till hamnen, såg det ut på detta viset. Det ena var att det stod en enda liten bil. Det andra att två bilar stod i vägen. Vad gör man då? Jo, man flyttar helt enkelt färjan lite åt ena hållet eller backar den. Och efter en hel del trixande löste de situationen.

DSCN1591

 

 

Hem från Thasos

Vaknade kvart över fem i morse, gick ut en stund på balkongen och frös en aning. Märklig upplevelse när dagarna har haft upp till 32-33 grader som har känts som 36-37 mitt på dagen. Men det blir varmt snabbt, så när jag väntade på taxin till Skala Prinou kl. tjugo över nio frös jag inte längre. (Tog taxi eftersom KTEL hade en tur 6.30 och en 10.10. Och båten gick 10.30)  Samma taxichaufför som igår och jag samåkte med en grekiska. De pratade hela vägen – jag begrep inte ett dugg, men roligt var det. Och när jag gick ur taxin så blåste det utav bara xxxx. Hur skall nu detta gå, tänkte jag. Men båten såg inte ut att gunga. Köpte biljett och gick på. Väntade och var lite orolig, för hur det skulle bli längre ut. Till slut kom vi iväg och visst kändes det, och snedsteg var inte ovanliga. MEN, det var inget – Sen när vi var halvvägs till Kavala blev det lugnt. Jag satt dock i solen i en timme och en kvart, så jag blev ganska trött. Det blåste hela tiden. Börjar få lite smak för sjön faktiskt. Inte bara att se ut över havet utan faktiskt befinna mig på det. Iaf på ett innanhav på sommaren 🙂 ). Båten lade till kvart i tolv och tio över tolv stack jag nyckeln i låset, efter samåkning. Då jag hade vinkat och taxin stannade för några unga kvinnor. Men jag ropade … så det var inga problem.

Skönt att komma hem igen, men det var inte någon känsla ”Åh, vad skööönt det är att komma hem?” Det visar väl att jag hade det bra på Thasos. Kavala får akta sig, så hon inte åker ner på andra plats 🙂 .

På väg ut från Thasos hamn!

Nya gäster har kommit till huset och jag gick och hälsade på dem i köket respektive på andra terrassen. Trevliga!

Nu måste jag upp och hänga tvätt.

Trimmers och flytt igen!

Hädanefter blir det hamnen på Thasos och Kavala där det inte finns några grönområden, som någon xxxxx får för sig att klippa eller använda trimmers på en fredag. (Vladimirs klippning en gång i veckan under en timme är ingenting i jämförelsen).  Det var vad som hände idag – jag hade ätit frukost och därefter gått ut och köpt vatten. Tog allt jag behövde på balkongen, öppnade datorn och dokumentet och skrev tre ord. Då startade en trimmer 15 meter från mig. Efter  45 minuter gick jag ut en runda i hopp om att han snart skulle sluta. Då gick jag och kollade och det såg inte ut att vara så mycket kvar. MEN, ack vad jag bedrog mig. Han slutade klockan 13. Tre timmar tog det. Då tog jag mitt pick och pack och gick ner för att checka ut. Hade fått ett rum på Timoleon i hamnen. Insåg att det är där jag mår bäst. Människor, barn, fåglar, katter, trafiken mm. gör mig ingenting. Jag vill ha människor omkring, men vrålande maskiner och trimmers … står jag inte ut med. Då lämnar jag.

MEN, ett starkt skäl till att jag bytte hotell var att jag bad managern att höra med fridstöraren hur lång tid han skulle hålla på, men det gick inte alls det. Han kunde inte gå och fråga för fridstöraren hade en annan nationalitet ???. När jag sa att om det skulle hålla på länge, så måste jag flytta. Han ryckte bara på axlarna som om han inte brydde sig överhuvudtaget och hänvisade mig till poolen, men där hördes den ju också. Det var ju åt samma håll. Men han menade att det inte gick. – Jag kan inte stoppa honom. – Men, jag vill BARA hör hur länge han kommer hålla på.

Oavsett, så verkade han inte tycka det var så viktigt om gäster stannar kvar eller inte. MEN, när han tog betalt verkade det ändå som han tog det på allvar och kanske tyckte att han kunde ha varit lite vänligare. Han kanske trodde jag bara hotade om det. Och sen sa han att jag skulle hyra en stuga i bergen och bara höra fåglarna. ??? Nej, sa jag. Och sa det jag skriver ovan ”Människor, barn, fåglar, katter, trafiken mm. gör mig ingenting. Jag vill ha människor omkring, men vrålande maskiner och trimmers … står jag inte ut med”.

Senare när jag checkade ut kom det fram att han hade bott i Sverige från 1973 till 1979. Det kom fram när han frågade var jag kom ifrån, trots att två unga män och jag talade om Sverige. Så vi började prata svenska. Det var kul att prata lite svenska, MEN det förändrar inte min syn på hans ohjälpsamhet och brist på förståelse. Inte heller att han ändrade märkbart attityd.

Så jag checkade in på Timoleon med den bästa havsutsikten, tjugo över ett. Kallvattnet är på höger sida och varmvattnet på vänster och fullt tryck. Precis som det skall vara! 🙂 . Duschen i morse var en upplevelse på Pegagus … orkar inte ens beskriva det. Nu har jag två dricksglas och ett kylskåp. Men ingen vattenkokare, men de finns en automat med allt man kan tänka sig i lobbyn. Cappucino t.ex. och hett vatten, så jag kan få min Espresso. Och gott är det också!

Jag kom till Thasos i förrgår och har redan avverkat tre hotell. I morgon åker jag hem till Kavala igen. Tänkte först ta kl. 16 båten, men jag tänkte – Nope, det här får inte förstöra vistelsen. OCH det var därför jag flyttade från Pegasus. Men de unga killarna var mycket hjälpsamma och jag tackade dem båda två. En av dom såg ledsen ut och menade att han inte hade möjlighet att göra något.

Men, jag förstår fortfarande INTE varför managern inte kunde fråga hur lång tid det skulle ta?

 

 

 

 

Eftermiddag i Limenas

När man åker till Thasos måste man räkna med att allt inte är som man förväntar sig. Tänker nu speciellt på hotell mm. Ni kommer väl ihåg Madam Olgas semesterlägenhet. Nåja! Igår var jag på supermarket, välförsedd på vatten, hela trappan upp till övervåning var full med vatten, men att få tag på en gaffel och ett glas? Det fanns bara knivar i plast, samt i rostfritt stål och skedar, men inga gafflar där heller. Glas att dricka ur och muggar. Glöm bort det! Varför glas, jo det fanns inga tandborstglas, men massor av tvål, schampo o.dyl. på det lilla tvättstället. Inte heller kaffemuggar.

Och när jag letade efter yoghurt full, alltså 10 procents fett och inte hittade någon och frågade en personal, kändes det som om jag pratade med någon ur twilight zone. Till slut frågade jag – du är väl från Grekland. – Javisst! – Ja, jag vill ha riktig yoghurt. – Ja, det är 100 % äkta grekisk yoghurt. – Ja men jag vill ha 10 procent fet yoghurt. Till slut hittade hon 8 procent. Jag får se om det smakar yoghurt. – Det är likadant som i Sverige – lågfett överallt, så mjölkprodukter inte längre smakar som de skall göra. Jag föredrar två- procentigt blaskig svensk yoghurt, men inte grekisk som ser ut att skära sig och konsistensen är hemsk.  Vi får se ikväll! Tur att de fortfarande serverar RIKTIG yoghurt på hotell och tavernor.

Där jag bor nu finns kaffemugg och tandborstglas som man inte vill dricka sin öl eller vin i. Jag köpte därför idag små plastglas som rymmer ungefär två stora munnar eller flera små. Kallvattnet strilar svagt medan man måste snabba sig på om det inte skall gå över i varmt när man för spaken till mitten. Men kallvattnet är åt vänster och varmvattnet till höger. Kul va?! Vet inte var den rörmokaren befann sig. För övrigt är boendet i Pegasus mycket bra och rummet är rent och fint och det finns ett kylskåp som räcker till ett helt kompani, för en riktig brakfest, med kalla öl och vin. I korridorerna är det så mörkt och på vissa ställen ett blått ljus, så det är svårt att se låset. Idag kände jag mig som min granne som kom hem full på morgonen och jag var tvungen att hjälpa honom att få in nyckeln. Värdeskåpet är väl från 1900-kallt, med nyckel, inte kod och så litet att en dator inte får plats. Knappt pass, pengar och kamera. Men det är fint och personalen är supertrevlig.

Med Thasos-mått är det superior och man betalar mer än ett delux-rum i Kavala eller Saloniki. Men det är ju en turistÖ. Men det är rent och fint. Hur många gånger har jag skrivit det nu?

Och vad vill säga nu med allt detta är att man måste vara öppen, anpassa sig och se det humoristiska i det!

Jag fick inte pool-utsikt vilket jag hade inbillat mig, men nu har jag havsutsikt (om jag ställer mig upp och kikar åt bergen på andra sidan havet, kan jag se en strimma) och skugga hela dagen, vilket i nuläget känns bra, för det är över 32 grader. Det är så nära hamnen att jag kan så toppen på fartyget som ligger där. Gick och handlade på supermarket där jag var igår, men hittade inte från Pegasus. Hem använde jag GPS och gick på små trånga och trevliga gator tillbaka. Allt ligger i närheten, men det är ändå lätt att tappa bort sig när man kommer ner till turistgatorna och jag lovar det är det verkligen. Helt olik Kavala där de inte har ändrat på sitt sätt att leva, bara för att det kommer turister. Men för Thasos är det en livsnödvändighet och tror nog att fler från Kavala får jobb under sommaren.

Det är fint i Limenas, vattnet är klart och folket är vänliga. I hamnen trivs jag bäst, men nu känns det skönt att bo lite avsides. Sov några timmar på eftermiddagen i en skön säng med ACn på. Man blir trött av den tryckande värmen som är nu. Det kändes som rena himmelriket.

Klicka på bilderna!

 

 

Förmiddag i Limenas hamn

Åt frukost utanför och såg ut över havet, efter en god natts sömn. Någon gäst hade klagat på livet utanför, men jag hörde inget. Men, jag stängde dörren och sov med AC. På morgonen innan frukost då jag vaknade gick jag ut på balkongen och hörde katter sjunga, skrika och morra. Men jag såg ingen. För övrigt var inte en människa ute och det var tyst.

En av katterna som blir matade, var ensam idag. Hon satt utanför och tittade, medan de andra ”slogs” eller i vart fall hotade om att göra det. Senare hoppade hon upp bland krukväxterna. Hon verkar avslappnad, minst sagt.

Jag gick till museet och fotograferade den antika agoran. Det var högt gräs så det gick inte att gå igenom den, speciellt inte om man har fästingskräck som jag har. Troligen har de inte klippt gräset på grund av regnandet eller har det gjort en gång, men sen ansett det vara lönlöst. Tog en del bilder. Här är en av dessa!

Det är naturligtvis svårt att göra sig en bild av hur det såg ut, men tack och lov finns en rekonstruktion på museet som jag har tagit en bild på.

Gick en snabbrunda, och fokuserade på Thasos grekiska period. En sak jag inte tog upp igår var att Thasos tillhörde fastlandet. Men någon gång under den Paleolithic period som startade från 10000 f.Kr till neolithic´s bosättningar 8200-7400 f.Kr. höjdes vattennivå och Thasos blev en ö. Det kan förklara varför ön har samma vatten som Kavala. På vilket sätt finns utförligt beskrivet, men hittar det inte nu. Men det är hisnande att tänka sig att allt vatten som finns nu mellan Kavala och Thasos en gång tillhörde fastlandet. Samt att där Kavala ligger idag var långt till havet. Annat som är nytt är att den här delen omfattades av Glaciärtid. När glaciärerna smälte, höjdes vattennivån.

DSCN1376

Sen blev jag trött och gick hem igen och tog naturligtvis lite bilder utmed kajen i den gamla hamnen 🙂 . Ingen bra botten om man vill bada, men vattnet är klart.

 

 

 

 

 

 

Och slutligen några bilder på trutar, med en perfekt bakgrund … Jag får ju inte glömma dom?

Återkommer med eftermiddagen, då jag lämnade Hotel Angelica och en taxi körde mig den ”långa” biten till Hotel Pegasus (500 meter 🙂 )

 

 

 

Thasos igen!

Sov rätt bra i natt, förutom att min mobil låste sig och jag var rädd för att den skulle brinna. Men jag somnade om. Tog taxi till hamnen och den resfeber jag känt tidigare försvann. Redan innan avgång fick jag sällskap av en ung kille som är från Schweiz och har cyklat i sex veckor och skall cykla runt på Thasos. Han sa att av alla länder han åkt igenom, tycker han bäst om Grekland.

Vi kom till Prinos och jag tog faktiskt bussen till Limenas. För jag ville se mer av ön. Man sitter ju högre på en buss. Dessutom tjänade jag in nästan 18 euro. Kom naturligtvis för tidigt, men det var en skön känsla att stiga av bussen och stå i hamnen och se ut över havet.

Rummet var inte klart på hotellet förrän i bästa fall kl. 13. Ställde in min väska och datorn och gick till tavernan som serverar så god youghurt och Cappuccino. Och hon som serverade kände igen mig – och på samma plats, sa hon. Bad om lite mindre denna gång och jag orkade nästan äta upp allt. Tog ytterligare bilder och redigerade vissa som jag tog på måsarna från båten. Dessa publicerar jag i ett särskilt inlägg.

Efter ett tag gick jag till arkeologiska museet som ligger ett stenkast därifrån om man kastar ordentligt vill säga. OCH vilket museum. Helt fantastiskt. Vet inte hur mycket av alla mina bilder jag kan publicera, men denna går nog. Skall gå dit igen för det var en hel del som jag inte orkade med.

När jag kom ut från museet var det vindstilla och riktigt riktigt varmt. Men jag kom fram till hotellet utan några problem. När jag installerat mig gick jag till supermarket som låg en vit därifrån. DÅ var det ännu varmare. Men det gick det också. Satt en stund utanför och rökte en cigarett.

Och NU sitter jag i sängen och skriver ett inlägg, redigerar bilder och tar det lugnt.