Av en ren tillfällighet tog min medspelare på olika nätspel upp att han köpt och börjat läsa Folkets hjälte, samtidigt som jag hade boken bredvid datorn. Vi hade vid det tillfället spelat ihop i flera år och aldrig tidigare pratat böcker. Men, sa jag, då läser vi den och startar en bokklubb. Och på den vägen blev det. Vi läste roman efter roman, tills jag föreslog att vi skulle läsa böckerna i Avd Q-serien av Adler-Olsen. Jag hade lyssnat på några av dessa långt innan jag gick i pension och hade del 2 och två biblar, Washington dekretet (inte läst klart) och Hon tackade gudarna hemma i bokhyllan. Jag föreslog andra boken om Avd Q Fasanjägarna och C hoppade på tåget. Och plöjde genom alla delar i rasande fart. Han lyssnade och jag läste pappersutgåvorna i pocket. Vi läste böcker i olika genren, bl.a. Där kräftorna sjunger, Ängelens lek, Hembiträdet, Picnic vid vägkanten, En oväntad resa, Stål, Sångfåglar, Till minne av en mördare m.fl. Olika genrer. Och genom denna mångfald blir man mer säker i sitt eget skrivande.

Jag har även varit medlem i Författare på Facebook samt prenumererat på Tidningen Skriva i ett par tre år. Skrivarkurs kom jag till slut in på, precis i rätt tid. Då jag fastnat totalt i min roman om Isadora. Den är fortfarande i vila sen flera år tillbaka. Nu skriver jag Krim, kanske lite på mitt eget sätt. Jag känner mig säkrare än tidigare. Istället för att följa råden till punkt och pricka, tar jag egna beslut efter moget övervägande, Men, jag är beredd på att bli refuserad, lika säker som att solen går upp i morgon också (även om den gömmer sig bakom ett molntäcke.)

Jag har sökt efter romanserier. Jag köpte in sex delar av Pascal Engmans serie. Men, även om storyn är okey, har jag svårt för detaljerna. Allt skrivs fram, vilket prövar mitt tålamod då spänningen försvinner. Istället för att läsa hans romaner i en följd, har jag startat med att läsa Jeridis spänningsromaner. Men nu är jag försiktig med att beställa alla delar på en gång. Har redan tre hemma och om jag fortfarande känner spänningen kan jag beställa de resterande. Ghettokungen har jag läst och fortsättningen går över i Ghettobröder.

En roman som jag inte kunde fortsätta läsa var Där korparna skriker, av Öhrlund, Kom till sid 78 och mådde illa av det explicita sexuella våldet. Tyvärr har det blivit allt vanligare att allt ska skrivas fram, speciellt så verklighetstroget som det bara är möjligt. Och med tanke på de som läst Ultravåld av Tone Sjunnesson är det en roman som jag inte kommer läsa. Det borde vara lag på att skriva ”Varning för känsliga läsare.” 🙂 Kanske att ta i, men … i fel händer.

Kategorier: B-Från manus till bok, B-Texter. noveller mm., Bokrecensioner, Vardagen