Efter alla vistelser i Aten och i Saloniki och Kavala, har jag lärt mig att vara beredd på det oväntade. Men i morse när jag vaknade och öppnade dörren ”vrålade” en maskin. Och det hade jag INTE väntat mig. Den slutade inte, så jag var tvungen att gå och titta. Då var det en cementblandare fem meter från hotellet med ett obeskrivligt högt ljud. Det gick inte att höra vad någon sa, med mindre att personen skrek. Dimitri hörde sig för och fick vet att det skulle hålla på i minst två dagar. De sista dagarna för min del. Rummet är ljudisolerat, men ljudet kom in ändå när det var som värst. Jag vill ha dörren öppen när jag sitter och skriver, samt kunna öppna fönstren. Den höll på i fem timmar, dvs tills jag åkte.

Jag bestämde mig på rak arm att helt enkelt flytta. Hundskall, människor som umgås, pratar mm, och trafiken har jag inga problem med alls, men sådana här ljud. Mina stresspoäng ökar till över 100%. Jag sökte efter lediga hotell, frågade även Kavallahuset, men där var det fullt. Hittade dock ett rum på Egnatia hotel. Det var trist att behöva lämna lägenheten men det fanns inget att göra. Jag behövde inte betala för mer än fyra nätter och Stella hjälpte mig med avbokningen för de ytterligare tre nätterna. De var förstående, men självklart kan det inte vara roligt när gäster känner sig tvungna att flytta. Om jag hade haft en vecka kvar, hade jag troligen stannat! Men nu kändes det som att det enda som fanns framför mig var att härda ut. Och jag ville lämna med en bra känsla.

Så nu sitter jag på balkongen på Egnatia hotel och skriver och har utsikt över havet och stora delar av Kavala. Men ”ve och fasa”, när jag kom in i rummet upptäckte jag att det saknades en vattenkokare. Letade överallt, men det fanns ingen. Och har jag bara det så är allt ok, förutom att det inte skall finnas något som kryper, för det gillar jag inte. Gick ner och frågade om jag kunde få en kokare och det var inga problem. Jag kokade upp vatten, gjorde i ordning en espresso, och tog en chokladbit och helt plötsligt när jag tagit första klunken och såg ut över Kavala så gick livet ihop. NU var allt bra. Bara jag har en vattenkokare så fungerar allt. Nja, lite överdrivet kanske. Men att själv göra i ordning sitt kaffe på hotellrum och sen inta det på balkongen, är specielllt. Men att beställa en cappuccino ute på ett cafe´ är minst lika bra.

Kategorier:Kavalla 2018