Hann inte mer än sätta mig och äta frukost, förrän det började borras och spikas, samtidigt som de börjat att blåsa bort allt grus. 200 stresspoäng på en sekund. Ont i huvudet fick jag också. Och tankarna började direkt röra sig kring frågan – Skall de börja igen. Det har varit byggarbeten, reparationer mm i tre år nu. Jag hade hoppats på lite lugn och ro nu när jag jobbar hemma så mycket. Men nu har stresspoängen gått ner till 100 poäng. Borrandet har upphört – peppar, peppar.

Uppdatering: Snön räddade min dag, då det är svårt att blåsa bort grus då.

De bygger överallt! Och i vår, under sommaren och en bit i in i höst skall museet renovera sina två våningsplan där vi har institutionen, men det är avtalat att de inte får borra mellan 8.00-18.00 under vardagarna då undervisning pågår. Tack prefekten!

Kategorier:Vardagen