Ett bullrigt uppvaknande

Hann inte mer än sätta mig och äta frukost, förrän det började borras och spikas, samtidigt som de börjat att blåsa bort allt grus. 200 stresspoäng på en sekund. Ont i huvudet fick jag också. Och tankarna började direkt röra sig kring frågan – Skall de börja igen. Det har varit byggarbeten, reparationer mm i tre år nu. Jag hade hoppats på lite lugn och ro nu när jag jobbar hemma så mycket. Men nu har stresspoängen gått ner till 100 poäng. Borrandet har upphört – peppar, peppar.

Uppdatering: Snön räddade min dag, då det är svårt att blåsa bort grus då.

De bygger överallt! Och i vår, under sommaren och en bit i in i höst skall museet renovera sina två våningsplan där vi har institutionen, men det är avtalat att de inte får borra mellan 8.00-18.00 under vardagarna då undervisning pågår. Tack prefekten!