Möjligen kommer en del anse mig vara fullständigt koko, men det är något jag måste få klarhet i. När jag läste grekiska i Aten år 2004 i nio veckor, reste jag och två studiekamrater med bil till Korintkanalen och sen till Nauplion. Vet inte varför vi åkte dit, eller varför hon som fick låna sin ”svärmors” bil ville åka dit och frågade oss. Det var nog bara ett utflyktsmål. Men ett som jag aldrig glömmer och en händelse som har följt mig under alla år. Jag har berättat det här för en del och de flesta är skeptiska till det jag berättar, tills de får höra att en annan person helt oberoende av mig upplevde samma sak.

Det handlar om ett torg. Syntagmatorget i Nauplion. Jag kände att här hade jag varit förut. Mitt sällskap kom med de vanliga förklaringarna. Falsk känsla, någon registrering i hjärnan innan man upptäckte det via känslan osv. Tidigare har jag hemma i Sverige fått en känsla av samma sak, men mer att jag känner igen platsen. När det gäller människor likaså. Och det kan ju faktiskt vara på det sättet. Jag kanske satt i barnvagnen eller jag pratade med någon eller tvärtom, någon pratade med mig. Den här känslan var djupare – en rent fysisk känsla. Nåväl! Vi gick ut från torget och efter en kortare vandring gick vi in genom ett annat håll. Samma känsla infann sig även från ytterligare ett annat håll. Jag kunde inte släppa känslan och min förklaring var att vi kanske ärver minnen. Min farfars far är okänd. Och kanske det var en grek som då arbetade i Norrköping. Något min far förnekade bestämt. Mitt sällskap var skeptiska och de vidhöll sina förklaringar. Det kan vara något där som jag är mottaglig för? Men, så år 15 eller år 16 var det en person i svenska huset som hade känt samma sak, när hon gick in på torget för första gången. Jag har aldrig varit på ett torg liknande detta i hela mitt liv. Och det var första gången jag var på Peloponnesien. Kan jag ha sett det i en film eller på TV. Jovisst, men det är många torg och platser som jag sett på TV och besökt utan att ha fått den där fysiska känslan.

Nåväl! Eftersom jag inte har kunnat släppa detta på drygt fjorton år, skall jag åka ner dit. Tänkte åka i somras, men det skulle ta minst fyra dagar från Kavala. I vilket fall hade det inte blivit av ändå, på grund av branden i närheten. Det där torget ”hemsöker” mig. Men vad är det som hemsöker mig. Någon händelse i historien eller något annat som kan förklaras med Derridas spektralitet.

Jag hittade inte kortet på torget, men det finns bilder. HÄR!

Kategorier:Nauplion