Vad hände på Atens tågcentral?


Har i några bloggar antytt att något hände innan jag kom till Saloniki.

När jag åkte från Nauplio och skulle åka tåg till Saloniki, blev jag ”rånad” på min dator (fast försäkringsbolaget menar att det är stöld). Så här gick det till!

När jag hade checkat in bagaget gick jag till en bänk för att sätta mig. Jag ställde ner mina väskor och när jag sen skulle ställa ner datorn bredvid mig lossade jag på remmen, var det någon höger om mig som frågade mig om något. Jag vände mig automatiskt åt det hållet och remmen måste ha halkat ur. Han frågade en gång till och fick sen bråttom, vilket jag trodde handlade om att han skulle hinna köpa sin biljett. Jag satt mig tillrätta och då flög en duva upp och satte sig ovanför mig. Nej du, sa jag till duvan. Jag vill inte få något i huvudet från dig. Jag reste mig upp och såg att datorn var borta. Kunde först inte tro mina ögon – tittade till och med under bänken som om den lagt sig där själv. Jag gick in i väntsalen men jag såg inte skymten av någon bärande på min datorväska. Hur jag nu kunde tro det? Efteråt fick jag klart för mig vad som hänt. De hade redan sett ut mig, och väntade på det där ögonblicket där de kunde slå till. Distraktionsmetoden. En tar kontakt och den andra tar saker bakom ryggen på en. Går inte att skydda sig emot om man inte skall stänga ute allt som händer.

Jag pratade med informationen och det fanns inte mycket de kunde göra. De har ingen polis och till Omonia skulle jag ändå inte hinna. It is lost, sa jag. och han nickade och drog upp axlarna och sa Yes, it is lost.

Vad gör man? Jag ringde till banken (hade inget bankID i datorn). De sa att de inte har någon möjlighet att komma in. Ringde till jobbet för att höra hur det var med mailen. Samma där. Sen frågade hon om jag hade lösenord. Ja, och det är inte enkelt. Förresten sa jag, stänger den av snabbt. Det har irriterat mig länge och har tänkt ändra på det, men det blev aldrig av. Tur det. Datorn är värdelös. En tröst mitt upp i alltihop? Men har jag fått veta kan de använda en dator till och radera innehållet.

Jag tänkte efter en stund att det kunde ha varit värre. Jag hade allt övrigt kvar. Men allt som hörde till datorn. Borta! Tågresan var lugn, då jag åkte första klass och det var endast två unga personer som hade fullt upp med mobil och dator. Kunde slappna av. Dagen därpå fick jag ett tips om Public där jag köpte en ny grekisk dator utan å, ä och ö på tangentbordet. Men det fungerar. Ibland är det svårt att hitta specialtecknen eller , . : osv.

Jag blev inte arg och inte ledsen, utan mest förvånad. Någon tog min dator. Redan efter några timmar bestämde jag mig för att inte låta det som hänt hänga som ett moln över vistelsen, vilket det heller inte har gjort. Tänkt på det någon gång, Ja, men det har inte påverkat vistelsen på något sätt. Det värsta är inte pengarna eller  att jag måste producera nya PPT-presentationer mm.  De kan ju faktiskt bli bättre. Det värsta är att det skapar misstänksamhet. Det har jag faktiskt upptäckt under vistelsen. Jag har ett antal gånger kommit på mig själv att misstänka någon som är vänlig eller frågar om något, att de har dolda motiv.  Det är däremot inte någon rolig känsla.

Lämna en respons

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s