Lärarutbildning – bygge i förfall?

En artikel med den rubriken finns på Lärarnas Nyheter (HÄR) som jag delade ut till mina studenter i fredags. Fler studenter kommer få den artikeln, för diskussionen om lärarutbildningen skall inte endast föras i media eller på bloggar, utan också utanför den världen.

När jag läser artikeln finner jag inga Nyheter. Det är en grupp företrädare för som det uttrycks, en ”gammaldags” syn på vad akademi med allt vad det innebär är. Det är anmärkningsvärt många som talar om en proletarisering och feminisering, samt att lärarstudenter har låga förkunskaper och kommer från sämre bemedlade hem.

Rekryteringen till lärarutbildningarna har förändrats så mycket att vissa forskare talar om en proletarisering lika mycket som en feminisering. Att Sveriges största utbildning har tagits över av arbetarklassens döttrar.

Viktigare, som jag ser det, är det som skrivs i artikeln om seminarietiden, vilket jag talat om i 10-års-tid är ett av skälen till att utbildningen blivit alltmer teoretiserad och kräver självgående studenter nästintill redan färdiga lärare.

Med en gedigen lärarutbildning skulle eventuella brister och kunskapsluckor kunna täppas till. Men samtidigt som de blivande lärarnas betygspoäng sjunkit har antalet lektioner på utbildningen minskat rejält. Någon officiell statistik finns dock inte att tillgå. Lärarnas tidning har därför tagit del av en intern rapport från Högskoleutredningen 1992 som visar att en blivande mellanstadielärare i slutet av 1970-talet kunde få upp till 24 timmars undervisning per vecka. 1990 hade den genomsnittliga schemalagda undervisningstiden sjunkit till 14 timmar.

Och 20 år senare, 2010, fick enligt TCO:s mätningar en klar majoritet av lärarstudenterna mindre än 9 timmar lärarledd undervisning i veckan.

Sammantaget innebär det att undervisningstiden för en stor grupp lärarstudenter har minskat med minst 60 procent på 30 år.

Jag slutade debattera just på grund av att det inte är längre är en konstruktiv debatt. Det har nu blivit en kampanj mot studenter som inte har den ”rätta” bakgrunden, inte tillhör akademikerklassen från början och mot kvinnor som grupp. Men det här är inget nytt.

Själv ser jag det vara en tillgång att ”arbetarklassens döttrar” blir lärare. Med tanke på att de får erfarenhet av två världar – arbetar- och akademikervärlden, skapar det, som jag ser det, en mer flexibel lärarroll. Eleverna är olika, kommer från annan bakgrund, vilket då gagnar dem.

Men för mig är det inte bakgrunden man skall fokusera på, utan på lärandet som sker under lärarutbildningen. Oavsett bakgrund hos studenterna är de lärarledda seminarierna viktiga. Egentligen borde det inte vara så svårt att förändra förutsättningarna och villkoren både för studenter och lärarutbildare vid lärarutbildningen. Satsa resurser på fler lärarledda seminarier, istället för att söka orsakerna ”hos” aktörerna och ta beslut om efter dessa. Men istället handlar debatten om kvinnor och arbetardöttrar påstådda tillkortakommanden och utbildningspolitiken om en stark tillbakagång till 50-talets skola. (Sättet att tala om kvinnor som har arbetarklassbakgrund säger en hel del)

Lärarstudenterna behöver träffas mer under organiserade former, ha mer kontakt med sina lärare osv. Men det finns en tro på att teoretiska kunskaper är det viktigaste och att dessa kan kompensera bristen på förekomsten av situationer som behöver lösas. Det finns även en överdriven tro på att betygen från ungdomsskolan är viktiga för att kunna avgöra hur och om någon blir en bra lärare. Anmärkningsvärt med tanke på talet om ”glädjebetyg”.

Vi behöver ha mångfald, och vi behöver fokusera både på teori och praktik; gedigna ämneskunskaper men också gedigna erfarenheter av undervisning, olika möten, konfrontationer (allt annat man inte kan lära in genom teori). Vi behöver ha handledare ute på skolorna som har minst licenciatexamen i ämnesdidaktik. Det är mycket mer konstruktivt att börja diskutera hur vi når detta, än att diskutera hur vi skall gallra bort de grupper och den teoretiska utbildningens företrädare och lärare som nu ses som syndabockar för de sjunkande resultaten, den dåliga statusen och de dåliga lönerna.

Om vi skall tala om förfall, vill jag hellre säga att vi fått en debatt och utbildningspolitik i förfall, även om det är tillspetsat.

12 tankar om “Lärarutbildning – bygge i förfall?

  1. Nu blandar du ihop olika ting. Att arbetarklassens kvinnor generellt har sämre bildning än
    överklassen har inte med klass i sig att göra. Men att låta dålig utbildning bli ett föredöme
    för studenter är illa.

    Gilla

  2. Intressant påstående om antagandet att arbetsklassens kvinnor generellt har sämre bildning … det beror väl på vilken bildning vi talar om.

    Vem låter dålig utbildning (vad nu detta står för) bli ett föredöme för studenter. Det kanske inte alls är en dålig utbildning i sig, dvs som den är organiserad, utan annat som är eftersatt.

    Jag har tagit upp flera saker som jag kan se skulle bidra till en helt annan typ av lärarutbildning, både teoretisk och praktisk, än den vi har. Det är mer intressant och konstruktivt att diskutera än svepande påståenden om arbetardöttrars bristande bildning och att detta skulle vara Problemet.

    Gilla

  3. Hemskt. I längden ska nog arbetarklassen inte få vara med på universitet, eller? Att överhuvudtaget använda sig av ordet ”arbetarklass” känns väldigt 80-tal.

    Gilla

  4. Hej!
    Under namnet Pär Olof (de tog inte med Engström blev för långt tydligen) har jag i den digitala versionen av denna artikel i Lärarnas Tidning kommenterat densamma. Jag saknar ett s.k. helhetsperspektiv där synpunkter, fakta etc. sätts in i ett sammanhang och där motsättningar och paradoxer synliggörs. Blogg, nät- och mediadebatten om skola och lärarutbildning tycks vara rätt förutsägbar. Har man läst några inlägg, artiklar etc. av någon, t.ex. en professor eller en bloggare, så vet man ungefär vad hen ska säga som kommentar i eller till en ny artikel. Detta tycker jag är märkligt eftersom skola och lärarutbildning samtidigt beskrivs som mycket komplexa fenomen.

    Eftesom Bertil Törestad är här på tråden så passar jag på att ta upp det vetenskapliga där man t.ex. å ena sidan är vetenskaplig om man följer traditioner av hur vetenskap är eller ska vara, t.ex. generaliserbarhet, upprepbarhet etc., å andra sidan ska vetenskapligt arbete vara originellt – dvs. komma med något nytt. Hur går denna balans mellan tradtion-ny kunskap ihop?

    Sedan slutar jag inte med att förvånas att det mänskliga pratet, t.ex. vid intervjuer, anses av somliga vara mindre vetenskapligt än t.ex. ett kryss på en enkät. Om vi undersöker människor får vi absolut inte prata med dem för då påverkar vi dem?

    Nu kom jag ifrån ämnet, som var arbetardöttrarna. En sociologisk avhandling som Ulla-Britt Wennerström (2003) har skrivit heter ”Den kvinnliga klassresan”. Just på grund av att hon använde intervjuer så anser jag att den är läsvärd.

    Om arbetrardöttrarna, vilka de nu är, kommer in på en lärarutbildning har de då gjort eller håller på att göra en klassresa? Eller är det tvärtom, ju fler arbetardöttrar som kommer in på lärarutbildningen desto lägre blir lärarutbildningens och läraryrkets status?

    Gilla

    • Om arbetardöttrarna, vilka de nu är, kommer in på en lärarutbildning har de då gjort eller håller på att göra en klassresa? Eller är det tvärtom, ju fler arbetardöttrar som kommer in på lärarutbildningen desto lägre blir lärarutbildningens och läraryrkets status?

      Intressant fråga, som jag har tagit upp för diskussion i några av mina kurser. Speciellt den sista frågan. Studenternas svar är intressant (vilka jag inte kan redovisa).

      Om det nu skulle vara så att statusen blir lägre behöver det ju inte bero på döttrarna själva utan på de förutfattade meningarna man har av arbetarklassen. Det är ju inte så att möjligheter, dvs. ekonomiska möjligheter, skapar förmåga att lära sig eller att det har något med begåvning eller intelligens att göra.

      Min erfarenhet som lärare inom lärarutbildningen är inte att vi sänker kraven på utbildningen på grund av vilken klass en del av studenterna kommer ifrån. Vi vet helt enkelt inte om vilka som kommer från t.ex. arbetarklassen. Men en del tror sig veta eller också tar de reda på det genom att fråga studenterna? Hur skall de annars kunna göra tvärsäkra uttalanden.
      Lärarutbildningen utgår ju från den moderna pedagogiska forskningen och lägger därför upp undervisningen efter dessa rön. Därför kan det ju vara den nya forskningen som sänker statusen, därför att de som är kvar i den traditionella inte vill ta till sig den senaste forskningen om hur vi lär oss.

      Nej, jag tror man har gått tillbaka till det mest trygga argumentet – att återuppta fördomarna man har om arbetarklassen och speciellt döttrarna?! – allt för att få tillbaka den gamla tiden då den högre utbildningen stängde ute de som inte omfattades av medelklassens syn på vad som är den ”rätta” bildningen. Hur skall den som kommer från arbetarklassen kunna argumentera emot en fördom som andra inte kan se som en sådan?

      Min hållning är att jag är lärare för en grupp människor med olika sätt att lära sig på, med olika begåvning, samt olika intresse för de ämnen jag undervisar i. Klass, kön och etnicitet är inget jag lägger någon vikt vid hos mina studenter. Inte heller vilka som har gjort första, andra eller tredje-handsvalet. Det är inte min uppgift helt enkelt.

      Personligen bryr jag mig inte om varifrån andra kommer eller utifrån vilka premisser de gör sina val i livet.

      Gilla

    • Tack Pär
      Har läst dina kommentarer på LN om bl.a. läroplansteorin. Själv använder jag ramfaktorteorin på lärarutbildningen. Undervisar inte bara om den. Vilken typ av undervisning är möjlig när t.ex den lärarledda seminarietiden minskar år från år?

      Gilla

Lämna en respons

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s