Det är svårt att veta var jag ska börja, men jag kör igenom allt så missar jag inget. 

Resdag 2 börjar i hotellbyn, som jag skrev om i förra inlägget. Jag blev hämtad kl. 14 till Arlanda. Eftersom de bygger om utanför terminal 5 åker transfern till terminal 4. Alla som varit på Arlanda vet att det är en lång väg att gå, förbi Sky City och till säkerhetskontrollen i terminal 5. Före den är bagdrop för SAS. Eftersom planet inte skulle lyfta förrän kl. 18, tog jag det lugnt denna långa sträcka, samt self-service. Inte bara för att jag hade lång tid, utan för att jag sovit dåligt, då underlag mm. i sängen korvade sig hur jag än bar mig åt för att ordna upp det. Jag lämnade in bagaget och letade efter en utgång. Det var att gå tillbaka till Sky city. Tiden gick iaf och till slut gick jag igenom säkerhetskontrollen. Till Gate 17. Och det var väl lika långt som till Sky City. Jag gick dit, men jag hittade inte någon rökkur.  Så jag gick tillbaka till Gate 10. Där stannade jag en halvtimme till kvart över fem. Tillbaka igen till gate 17 och vad skådar mitt norra öga. Precis vid ingången till gate 17 fanns en rökkur. Men då kunde jag ta ett bloss till innan boarding. Men den tog lite tid, men jag rökte inget mer. 

Så var det dags för start. Allt gick bra. Ingen turbulens och när vi kom upp var det lite kraftig turbulens, men för övrigt var det två eller tre tillfällen, då det darrade lite grann. Resegrannen som satt vid fönstret och jag vid gången, bröt isen när hon upptäckte att vi beställt in samma vin. Hon kom från Norge och ska vistas som frivillig sjuksköterska i Nea Kavala, som ligger norr om Saloniki. 

Munskydd under hela resan, och när vi pratade med varandra, drog vi ner det när vi pratade och upp det när vi lyssnade. Går tillbaka till terminalen. Var det en promille som använde munskydd så gissar jag nog dåligt. Jag hade munskydd på mig. Eftersom jag inte ens vill riskera att bli förkyld. Det var smockat med folk på sina ställen.

Inte ens över bergen var det någon speciell turbulens. Helt otroligt lugn resa. Efter landningen var det kontroll och de kollade PFL och vaccinationspass. Inga problem alls. Men så gick jag naturligtvis ut för att ta en taxi på fel stället, efter att en butik var öppen. Behövde handla lite eftersom allt är stängt på söndagar. Det var bara att fortsätta trava. Blixtlåset i handväskan fastnade i fordringen. Fattades bara det. Men jag lyckades få loss det. Ett sista bloss och sen taxi. 

Då var klockan halv tolv. När jag kom in i rummet med träden utanför (fick veta idag att Kostas skrivet in att jag vill ha det). Väl inne rummet tog all vandring och att andas genom ett munskydd tog ut sin rätt, plus att jag knappt hunnit äta något. Dags för att äta yoghurt och kex. Mådde bättre och när jag låg för att försöka somna och ta igen lite av den sömn jag förlorade i hotellbyn på grund av obekväm säng, så såg jag bilder av människor som flimrade till när jag blundade. …. Det tog några timmar innan jag somnade. Och så vaknade jag klockan åtta.

Resdag 3 var lugnare och trivsammare. Yoghurt, frukt och bärkompott, kaffe och smörgåsar med marmelad (som jag åt utanför). Trevligt att träffa Kostas igen. Buss till Kavala kl. 14. Och jag fick stanna några timmar efter utcheckning. Jag gick ner kvart över ett, Taxi beställdes men den kom aldrig. Kostas ringde flera gånger, tills han avbröt det och beställde en taxi på annat håll. Då var klockan nästan tjugo i två. Skulle jag missa bussen eller inte få någon biljett. Men jag var där lite drygt kvart i. Plats fanns och vad står på biljetten – avgång 14.10. Men, han körde innan dess. Då satt jag på bussen och fick två platser för mig själv. Resan gick fort, men det var en stökig grabb som blev värre ju närmare Kavala vi kom. Och jag såg att andra också blev lite trötta på honom. Då hade han hörts under hela resan, alltså i två timmar. 

Taxi till hotellet som jag nu har checkat in på, ätit ordentligt, suttit ute på balkongen med höstkappan på mig. Det blåser lite kyligt, men bara detta att sitta ute och dricka kaffe och äta något gott till, är ju guld värt. Och så hamnar jag precis på ett fantastiskt torg, men en fantastisk utsikt, samt i ett fint rum. 

Nu är resdagarna över för denna gång. 

.

Kategorier:*Kavala 2021*