Arbetet med manus till att bli en bok pågår fortfarande. Jag kom upp till 495 sidor, vilket kändes som ohållbart. Fann även att vissa avsnitt var för långa och frågan var om inte läsaren skulle bli uttröttad ganska snart. Men innan jag startade att rensa för mycket, skrev jag upp alla ”onödiga” ord. Till antalet var det nästan 40 ord. Vissa var likartade som tänka, tänkte, eller tro, trots, troligen osv. Jag upptäckte när jag tog bort exempelvis ”aldrig”, ”lite”, att jag många gånger var tvungen att formulera om meningar och ibland hela stycken (även om de var korta). Och ju mer jag började fokusera på formuleringarna, växte det till att jag upptäckte att en hel del kunde skrivas om. Jag blev mer uppmärksamhet på kapitel som inte hade någon relevans. Det är det positiva. Det negativa är att jag till slut upplevde att språket inte höll alls. Men det gick snart över, så jag skriver på känsla, på melodi, ton osv. Och så får det bli som det blir. Jag utgick för mycket efter hur andra skriver. Det är bra och värdefullt att läsa etablerade författare och se hur de har gjort. Men att jämföra sig alltför mycket är inte bra. Man måste lita på sig själv. Och det viktigaste – det skall vara roligt. Vilket kan vara svårt när manuset skall bli en bok. Så mycket att tänka på, men framför allt man inte ser.  

Nu har jag haft storstädning. Omfånget 525 sidor har nu gått ner till 322 sidor. Det kommer bli högre då jag skall utveckla vissa delar som faktiskt har mer relevans än vad jag initialt har sett. Målet är högst 350 sidor. Men allt är inte raderat. Det mesta har jag lagt i olika mappar då det kan vara vissa delar som kan vara värdefulla. Eftersom jag för att få omväxling började med ett nytt manus för ett pr sebm som bygger på det första, förde jag över drygt 100 sidor till ytterligare en bok. Av ett manus har det nu blivit en triologi. Ett manus som snart är klart (hoppas jag), till två halvfärdiga. Bok 2 har målet 250 sidor, och Bok 3 högst 300 sidor. 

När jag känner att allt som står i min makt att göra, är det värsta kvar. Att sända in det till olika förlag och den väntan som är oundviklig. Jag räknar med och är förberedd på att det är ett nålsöga att komma igenom och att det troliga svaret blir refusering än löfte om publicering. 

För den som går i samma tankar som jag, och skriver eller vill börja skriva, vill jag rekommendera tidningen SKRIVA. Men det gäller att ha is i magen och att värdera olika författares texter. För de har inte samma syn på hur något skall skrivas eller om strukturer eller inte. Men det mesta är de relativt eniga om. Många värdefulla tips ges, om vilka fallgropar man kan ramla ner i, nybörjarfel osv. 

Tidningen Skriva

Kategorier:Från manus till bok