Tiden går alldeles för fort, samtidigt som den kryper fram. Märkligt det där med tidsuppfattningen. I morgon är det redan fredag, men våren känns långt borta, för även om snön smälte idag är vi bara i början av mars och det kan bli en köldknäpp igen. I vilket fall stod jag idag utanför institutionen och mådde ganska bra i solskenet. Och jag krossade isen under mina fötter, som när jag var barn.

Träffade mina studenter i min specialkurs. Få deltagande, men livlig diskussion. Vi slutade en timme tidigare på grund av de var så få idag, och jag trodde hemresan skulle gå fort, men det verkade som fler än jag fått samma tanke eller också hade det hänt något någonstans. Det brukar visa sig på Essingeleden även om det inte är just på den något har hänt.

För övrigt har jag börjat läsa och bedöma tentorna från etik-kursen. Spännande läsning.

Kategorier:Vardagen