Lärarutbildningens ”låga” krav


Det här svaret har jag publicerat på Skola och Samhälle, då några kommentarer innehöll beskrivningar av hur låga kraven är på lärarutbildningarna.

När man tar upp kravnivån inom lärarutbildningen, är det viktigt att precisera vilken lärarutbildning, vilket år och så vidare man talar om. På femton år har jag verkat inom fyra olika lärarutbildningar. Det finns alltså att välja mellan. Att så generellt uttala sig leder till att man ger en fel bild av den nuvarande.

Lärarutbildningen uppmärksammas och det har varit bra, för kraven har ökat och utbildningens kvalitet har höjts väsentligen sen jag började arbeta inom den. Men, om inte någon vill uppmärksamma detta, har det ingen betydelse vad vi gör. Det kommer alltid tas fram enskilda exempel som man generaliserar. En annan fråga är, hur höga kraven skall vara. Någon diskussionen om just det, har vi inte! Det talas om att kraven är låga, men vad jämför man med. Konkreta exempel efterfrågas!

Man talar mycket om lärarutbildningen, på ett sätt som gör att man som läsare får ett intryck av att här handlar det om någon eller några som verkligen vet. Men, jag som arbetar inom utbildningen känner inte igen mig. Vilken lärarutbildning är det man talar om. Jag har svårt att förstå att kraven är låga om man skall läsa en kurs på tre respektive fyra veckor, få en examination som skall bedömas efter betygsskalan A-F och inför den läsa igenom uppemot 1000 sidor text under samma tid. Och det skall man göra mestadels helt på egen hand, genom självstudier.

Ett problem Lärarhögskolan hade under en tid med de s.k. CK-kurserna, var att de låg på samma nivå, dvs nybörjarnivå, vilket innebar att en del studenter gick dessa kurser efter flera terminer (på grund av det stora studentkullarna), samt att det fanns en CK-kurs för varje institution och alla skulle gås igenom. Därför reviderades CK-kursen till en AUO2-kurs som man inte kunde påbörja förrän efter tre terminers studier. Den innehöll fyra moment, som representerade fyra ämnesområden inom LHS och som undervisades på vilken institution studenterna än hade sin hemvist. Ett problem här var att de olika institutionerna kunde tolka kursens moment olika. Ett annat problem, som jag har sett är att det inte fanns någon egentlig progression gällande olika nivåer. I vilket fall var den inte så tydlig, om den skulle ha funnits. Nu har denna kurs fasats ut för länge sen, då vi samgick med SU, och ersattes av en ny kurs (som också har fasats ut). Men den nya gavs på grundnivå, dvs under första året. Dock kvarstod problemet med att inte alla studenter kunde gå den i början av sin utbildning. Här finns det dock en progression mellan kravnivå på grundnivå och på avancerad nivå (vilken ges just nu, men skall också fasas ut). Nu har vi en ny kurs, som ersätter de tidigare kurserna, iom att det är inom en ny lärarutbildning.

Tror att en av förklaringarna till upplevelsen att kraven är för lågt ställda är för att de stora studentgrupperna inte går under en och samma termin, dvs. i början av utbildningen. Det säger sig självt att en del upplever kraven som låga om man gått tre år på utbildningen, kanske t.o.m skrivit ett examensarbete om man inte har gått den kurs som är till för A-studenter. Så, hur löser man detta? Om jag går en A-kurs i filosofi om Paul Ricoeur, kan jag ju få ett VG utan att behöva läsa så mycket. Men jag kan ju inte säga att kraven är låga, då det är jag som har kunskaper långt över vad som krävs på A-nivå. Vad kan man kräva på A-kurserna och speciellt i början av en lång lärarutbildning, är något jag skulle vilja diskutera mer om.

Jag frågade en debattör detta en gång om hur höga kraven skulle vara och fick svaret – Men inte skall väl jag göra ditt jobb heller? Men, tänker jag. Om man anser att kraven är för låga bör man väl ha någon uppfattning?!

Innan man uttalar sig säkert om hur det ser ut, kanske man skall ta reda på lite mer om hur det fungerar (en liten pekpinne till ;-).

Lämna en respons

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s