Dag 64: Det händer inte så mycket …


Vädret är inte det bästa. Är mest inne och har kommit igång med att skriva. Däremot har det varit en topp i statistiken. Möjligen är det en robot som varit i farten, eller också är det någon som har hittat min blogg och gått igenom sjukt många inlägg. Men, jag tror på det första. Annat var det när jag startade bloggen år 2011. Men bloggar har ju inte samma besöksfrekvens längre. Nu är det Instagram mm. som gäller. Jag är en trogen blogskrivare, och även om det är kul att få många besök, skriver jag mest för min egen del. Man kan säga att det är ett sätt att dokumentera mitt liv. Jag kan gå tillbaka och se om det har skett någon förändring, eller om allt är detsamma. Men, främst använder jag bloggen som en del i mitt skrivande. Att vara på de platser man skriver om är en klar fördel. Ibland använder jag Street View, men något saknas. Atmosfären, jag gick på gatorna, upptäckte groparna, farorna, blickarna eller ickeblickarna i olika möten. Det är ingenting som är möjligt att upptäcka genom Street View. Fast om du har varit i många olika städer, kan du tillämpa tidigare upplevelser, men det är inte hundra. Att ”leva” i Aten, i Saloniki, i Kavala är inte detsamma. Det är tre städer som är olika, men ändå lika. Skillnaden är väl vad städerna gör med oss.

Men om jag får säga det själv, börjar allt gå ihop riktigt bra. Att ha två så totalt olika huvudkaraktärer är en utmaning. Men spännande. Två män från olika skikt i samhället, olika länder, erfarenheter, yrkesverksamheter, hederlighet visavi brottslighet. Finns det överhuvudtaget någon chans att dessa två kan mötas i samförstånd och respekt. Eller är det helt kört. Ja, den som fortsätter skriva, får se.

Foto av Donald Tong pu00e5 Pexels.com

Som sagt! Det händer inte så mycket. Det regnar och regnar och det var isande kallt igår. Vi gick alla omkring och huttrade. Lite varmare idag. Men låt det regna över, skingra molnen och låt solen gå tillbaka till jobbet. Semester i all ära på en sydligare breddgrad är väl okey, men nu Solen, nu är det dags. Ingen repris från förra året, tack så mycket. Men, som sagt, inget ont som inte har något gott med sig.



Kategorier:B-Från manus till bok, Kavala 2024

Lämna en respons