…. och snart är det nytt år.

Mot alla odds. Stressmage, dåligt med sömn och allmän trötthet, lyckades jag att vara fullt närvarande på seminarierna under sista delkursen. Jag gav mig f*n på att inte snubbla på målsnöret. Kursen har betytt alldeles för mycket för att inte använda de sista krafterna 🙂 . Nu är det textsamtalet och det avslutande seminariet kvar i början av år 2024.

Förhoppningsvis är jag frisk även då, men det är inget jag kommer oroa mig för i nuläget. Nu ska jag bara försöka njuta av tillvaron så gott det går, trots att inte allt är som jag vill att det ska vara.

Det har inte varit så mycket arbete mellan seminarierna i vår lilla grupp under de två sista delkurserna. Men igår hade vi två timmar ihop, då vi skulle göra ett arbete som tog en timme. Resten av tiden umgicks vi. Mycket trevligt. Kommer sakna mina kurskamrater, men samtidigt ta med mig något positivt. Gruppen har ingen ledare, vi är i olika åldrar (generationer), samt att det finns en spontanitet. Mycket skratt och ”tokigheter”. Men överlag är alla studenter i kursen tillåtande, dvs. fritt från översitteri och fördömande. Ingen kämpar för att få igenom ”sin” vilja, eller uppfattning om eller av något . Respekt helt enkelt. Ingen har synpunkter på hur andra är eller handlar. Så ska det vara när det är som bäst. Det finns inga besservissers. Men det bästa är att jag är student. Det ger frihet, inget ansvar, som när jag arbetade som lärare. Jag har helt enkelt ingen lust att leda.

Kategorier:B-Från manus till bok