Att kommunicera…


Foto av Daniel Frank pu00e5 Pexels.com

Idag läste jag på SvDs kultursida följande krönika Råd till den som vill bli förstådd. (OBS! Krönikorna kan hinna stängas)  Den riktar sig främst mot den som inte har svenska som modersmål. Därför är det viktigt inom språkundervisningen att läraren är medveten om svårigheten. Till exempel 

”Vi har ett krångligt tempussystem där vi, till skillnad från en del andra språk, tidsböjer verben: skriver nuskrev igårska skriva imorgon. Vi har många sätt att uttrycka bestämdhet där vi måste använda slutartikel, anpassa eventuella adjektiv och den bestämda artikeln: de röda stolarnaden röda stolen, en röd stol. Vi kan bilda långa sammansättningar med ord som kan kombineras i oändlighet och som ofta är svårlästa (det är svårt med gränserna i ord som damskorna och plåttermos).” (SvD 20221206).

Men det gäller även för den som har svenska som förstaspråk att vara tydlig med vad man menar. I en annan krönika Funderingar …

”För en andraspråkstalare är det där med svenskans ord för tankeverksamhet en svår nöt redan innan man kommer till funderaren. Där många språk har ett eller två ord som fungerar för att referera till olika sorters tankeverksamhet, som engelskans think, måste man i svenskan välja mellan tre: tänkatycka och tro.[…] Tycka används för åsikter, tro för uppgifter man inte är helt säker på, tänka för själva aktiviteten att ha tankar.[…] (SvD 20221206).

Det här får mig att dra mig till minnes hur jag undervisade om ordet förstå. Jag kom fram till att det finns flera betydelser. Några exempel är: I meningen begripa, kunna, sympatisera, inlevelse. 

Jag kan till exempel förstå i meningen begripa en handling, men det betyder inte att jag sympatiserar med den, då jag kan leva mig in hur denna handling påverkar den det gäller. Om man då som avsändare inte är tydlig med i vilken betydelse som ordet förstå används blir det mottagaren som får ta ansvaret för att samtalet inte fullständigt ska haverera. Som lärare var det viktigt att vara tydlig med hur ord som t.ex. förstå används. Svårare är det att kommunicera med vänner, bekanta m.fl. då de inte har samma ansvar som en lärare. Det är lätt att båda parter tolkar på olika sätt, utifrån hur de själva uppfattar eller upplever något. Vi har en tendens att ”läsa mellan raderna” och se denna tolkning som den rätta. Därför är det viktigt att vara tydlig, men ett samtal mellan två vänner blir konstlat. Så vad är då lösningen. Ja, om man vill behålla vänskapen, fråga vad den andra menar. Om inte det hjälper söka likasinnade. Men även bland dessa kan det ske missförstånd. En tredje lösning är att inte ta vad andra människor säger bokstavligen. Men det betyder att man tar för givet att andra aldrig säger vad de menar. Och det kan kan man inte ta med sig i en konversation eller diskussion. Man kan inte gå omkring och misstro alla. Eller?

Min mor sa ofta ”Jag har inte ett öre.”, men sen framkom det att hon hade 500 kronor. När jag säger samma sak, då har jag 0 kr. Man ska inte ta vad någon säger bokstavligt, men då kan det bli vad som helst från 500 kr till 10000 kr, beroende av hur den andra uppfattar hur det är att vara barskrapad.

Språket är fantastiskt!



Kategorier:Från manus till bok, Vardagen

Lämna en respons

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: