Det är märkligt att alltid när jag skall göra något viktigare än vanligt, dvs, när jag behöver extra lugn och ro, är det någon som börjar med något jobb i huset som stör. Under några dagar är det någon som håller på att borra. Idag började de kl. 8.00. Förhoppningsvis håller de inte på hela dagen. Jag SKA vara positiv – jag KAN vara det!

Jag har arbetat en del med skrivandet. Men nu de senaste två dagarna har jobbet pockat på uppmärksamhet, så nu får forskningen vila ett tag. Idag upptäckte jag även att min gamla avhandling nu kommit ut i fulltext – äntligen efter alla dessa år – läs om ni vill. Den går att hämta och ladda ner eller läsa direkt på skärmen om ni har gott om tid 😉 – Platon och hans pedagogik. Min sida på monika.ringborg.se är jag klar med sen ett tag.

Då var det inte en lika avslappnad och rolig känsla som det är att skriva idag. Då var det riktigt allvar. NU är det bara ryktet som får sig en lätt törn om det inte faller alla i smaken. Men att få godkänt från en betygsnämnd på Stockholms universitet, ja det var något annat. Allt skulle bli perfektare än perfekt, men det blev det inte trots att jag korrekturläste texten tre gånger och fotnoter – sex gånger. Lite fel här och där finns.

I tisdags var jag i Södertörns högskola på kursen om Hegels estetik. Det är egentligen en etik/politik-kurs. Men det är estetik vi läser. Det gör inte så mycket, då det är intressant, fast Hegel är inte den enklaste. Men tre timmar sittande i en sal med dålig luft och för många studenter, gör mig tröttare än någonsin. I tisdags tyckte jag aldrig att det tog slut, trots att det var intressant. Läraren är bra, men att bara sitta rakt upp och lyssna blir för kämpigt. Mina egna studenter får iaf vara mer aktiva, då jag inte bara pratar själv utan pushar på dem att göra det också. Under den sista halvtimmen satt de flesta och nästan säckade ihop, men läraren fortsatte att prata. Det var också tal om att han skulle tala i en och en halvtimme och sen efter pausen skulle det bli vår tid. Det blev den sista halvtimmen under vilken han mest pratade. 🙂 Men han är inte så hård på närvaro – det är upp till oss. Då känns det som om jag sitter där för att jag vill och tycker det är viktigt, inte för att jag är tvungen oavsett om jag lär mig något eller inte. Det här närvarokravet slår lite fel ibland. Vad är det för vits att vara närvarande om studiemiljön gör en så trött att man inget lär sig. Men, man får helt enkelt sätt upp en plus- och en minussida.

Idag skall jag läsa igenom bidragen mina studenter lagt upp på forumet, för att ha koll på vad de kommer fram till är de bästa strategierna för att lösa ett etiskt dilemma som de fått i uppdrag att lösa. Eftersom det är yrkesverksamma lärare är det extra spännande att få ta del av deras erfarenheter ute på fältet. Jag blev glad över att en del studenter kände igen de dilemma jag gett dem. T.o.m. det jag övervägde om jag skulle ta med.

För övrigt är allt som vanligt!

Kategorier:Vardagen