Det var några dagar sen jag skrev, då tiden har fyllts med handledningsträffar, tre på raken i onsdags, läsning av manus och sist men inte minst färdigställande av min egen filosofiuppsats om Taylors Erkännandets politik. Den lämnades  in sent igår. Men nu har jag under en tid levt med denna uppsats, så idag känns det tomt. Det har uppstått en saknad, vilket är ganska absurt, eller hur. Men förklaringen är väl att det finns så mycket mer jag skulle vilja gå igenom och fördjupa mig i. Den är klar, men ändå inte. Punkten måste sättas i vilket fall. Risken är annars stor för överarbetning.

Nästa vecka är det opponering och vi får se hur mitt alster kommer tas emot av mina kurskamrater och av examinatorn. Det är egentligen inget som bekymrar mig, då jag har lärt mig en hel del. Självklart vore det roligt om det blev en bra diskussion kring ämnet.

Igår hade jag ett nästan två timmar långt handledarsamtal över telefon. Och idag korrektur- och petermeter-läser jag en uppsats som skall lämnas in för examination efter att den har lagts fram vid ett seminarium. Och i allt detta har jag glömt att det ligger högar av bedömningar och väntar på mig. Men, har inte någon undervisning och bestämmer helt och hållet över min egen tid. Skulle kunna sova till klockan 10 varje dag, men vaknar oftast  kl. 7, oavsett när jag somnar på kvällen (läs: natten).

Kategorier:Vardagen