Sent igår sände jag iväg min politik-tenta till min lärare på Södertörns högskola. Fotnötterna blev klara, då jag la in dem på jobbet för att sen skriva in referenserna och annat i dom. Har ännu inte installerat den fullständiga versionen av word office. Vågar inte, förrän alla förberedelser inför kursstarterna nästa vecka är klara.

När tentan väl var insänd, kom studenten fram. Har jag förstått uppgiften? Kommer den bli godkänd? Borde jag ha skrivit mer? Får jag betyg G, men jag vill ju ha betyg VG. Hur är det med Hegelavsnittet – visar det att jag inte har förstått helt och hållet eller räcker det?  Men om jag tar fram läraren, ja då ser det annorlunda ut. Då tycker jag nog att tentan är godkänd. Men jag kan inte bedöma om den når upp till betyget VG, då jag inte är doktor eller docent i politisk filosofi. Och då kommer studenten fram i mig igen.

Mina studier riktar sig mot min undervisning vad gäller ämnesområdena och min forskning, men ända sen år 2008 har studierna givit något mer än så. Jag har aktualiserat känslan av att vara student. Nu är det inte längre minnena av min studietid som utgör min förståelse. För jag har alltid tänkt utifrån studentens perspektiv. Men nu lever jag i det och det inverkar på mitt sätt att förhålla mig. Har även mött en hel del lärare på andra institutioner inom SU och på Södertörns högskola. Det har fått mig att se mina egna förtjänster som brister. Men framför allt – hur man kan göra. Om jag i rollen av student kan upptäcka att ett sätt att undervisa får mig att förstå, kan jag inkludera det i min egen undervisning.

Viktiga insikter är också att vi inom lärarutbildningen ofta ställer högre krav än vad andra gör. Kanske för att vi blivit så negativt uppmärksammade. Ibland kan jag tycka att vi tar i för mycket, är för ambitiösa och att vi borde lägga ner tiden på fler seminarier mer än på själva examinationernas utformning, eftersom bedömningen tar så lång tid. Men kravet på att det är de skriftliga examinationer som skall ligga till grund för bedömning och betyget, kommer från statligt håll, så vad gör vi?

Kursen  och arbetet med tentan har fått mig att inse att det är politisk filosofi som jag är mest intresserad av. Den går att kombinera med etiken. Till den 8 februari skall mitt utkast för diskussion bli klart. Det skall bli intressant att få höra vad mina kollegor har för synpunkter. Om det är hållbart och om det kan vara något att gå vidare med. Etiska dilemman inom lärarutbildningen är kanske inte så utforskat.

Kategorier:Vardagen