Inte nog med att det är ett sjuhelsikes väder, det var inte någon bra dag för min del. Det började med att bensinpumpen inte fungerade på Shellmacken hemma. Jag stod i blåst och regn och tryckte men inget hände. Sen visade sig alla bensinsorter. Men till slut fungerade det.

Vägen till jobbet gick bra, men jag ville helst inte gå ur bilen. Väskor och paraply som blåste bakåt och så det mest idiotiska. Jag beslutade mig för att gå uppför den lilla backen trots lersörja. Men, tänkte jag. Om jag tar en bit i taget och bara sätter ner foten där det är grästuvor går det säkert bra. Jo jo, halvvägs upp började jag ramla bakåt. Jag försökte stanna upp, men icke. Steg för steg gled jag bakåt och så damp jag ner i leran. Jag kände verkligen hur den kalla leran gick igenom byxbaken. Men jag reste mig upp och gick ner igen, halkade vidare och gick runt och uppför backen.

Försökte få bort leran, men jag var ju blöt och skorna var leriga. Jackan också. Till slut fick jag tipset att hänga byxorna över elementet, så jag satt med en pläd med stängd dörr. När jag skulle kopiera satt jag på mig jackan och ingen märkte något, OM jag inte sa något. Det såg ut som om jag hade en kort kjol på mig.

Byxorna torkade och jag träffade studenterna. Var tvungen att förklara, då leran på skorna hade torkat och det var verkligen smutsigt. Vi startade och då började de borra nere i källaren och det lät som en tandläkarborr – ni vet den innan vattenborren. Jag kunde inte tänka eller koncentrera mig alls och började må illa. En student erbjöd sig att gå ner till studentexpeditionen och säga till. Till slut, blev det tyst.

På rasten höll jag på att snubbla i trappan. Och på vägen hem var det en förare i en vit van (vad är det med dom som kör vita vanar) som tutade då jag väntade på att få köra till höger i en rondell. Han stressade mig så mycket att jag gjorde en felbedömning och höll på att krocka. Ilskna biltutor. Den vita vanen hann upp mig sen, låg och hetsade och började tuta när han sen körde rasande förbi, då jag svängde in på en annan väg.

Det var ingen bra dag, då olyckorna var så nära mig. Men det hade kunnat vara värre. Ljusa byxor och 40 studenter jag aldrig träffat tidigare. Ett ombyte i bilen eller på jobbet kanske inte är en så dum idé. Tidigare när jag reste mycket ute i landet hade jag alltid en packad väska med mig i bilen.

Känner mig ganska trött nu … Och kom på att jag måste tvätta jackan. Men, jag kan ta en annan om jag vågar mig ut i morgon. Det sägs att det skall börja snöa.

Kategorier:Vardagen