Skolans styrning


… handlar mitt sista seminarium om i omgång A. Sen är det undervisningsfritt fram till den 1 november, då nästa kurs startar. Tittade igenom min ppt-presentation nu på morgonen och upptäckte att jag inte behöver gå igenom någonting inför seminariet, eftersom jag i snart tio år har undervisat om styrningen. Det betyder att jag under denna helg inte har behövt jobba alls, om jag räknar bort en del mail som jag svarat på och genomläsning av en examinationsuppgift.

Det intressanta när man lär sig om skolans styrning och börjar förstå hur det verkligen hänger ihop allting, är att man som lärare inte behöver att lägga all skuld på sig själv om man upptäcker att undervisningen inte riktigt fungerar som man vill. Vad som blir det faktiskt undervisningsinnehållet beror på så många faktorer att det är svårt att beskriva dem alla. Men för att sammanfatta det hela, handlar det om att man får kunskap om vad som är möjligt beroende av t.ex. vilka resurser som ges. Om jag som lärarutbildare har 45 studenter blir bara en typ av undervisning möjlig, och om jag har 18-25 studenter en annan typ. Om jag bara har 8 studenter i en grupp, ja då är det inte möjligt att använda samma typ av undervisningssätt som när jag har 45 studenter. Det gäller alltså att som lärare kunna se vad som är möjligt.

Det kan alltså bli samma kvalitativa undervisning oavsett hur många studenterna är. Men lite annorlunda blir det i skolan, eftersom läraren där också har andra uppdrag och för att eleverna är yngre och mer beroende av lärarens närvaro. Men även där gäller att man måste variera undervisningen efter antal elever men där individuell respons är viktigare än för vuxna studenter. Men tro inte annat än att den är viktig även för vuxna, men en utebliven individuell respons kanske inte slår lika hårt.

Det här kan tyckas självklart, men är det inte alltid. Ofta använder man en och samma typ av undervisning därför att det är den som för tillfället rekommenderas eller är en del av traditionen som sitter i väggarna och därför inte uppmärksammas.

Jag föredrar ibland många studenter, men oftast är 18-24 studenter det ultimata. Då kan man ha olika typer av undervisning – föreläsning, storgrupps- och studentlags-diskussioner som man sedan tar upp för gemensam diskussion om det dom vill diskutera mer. Om man har 45 studenter i en grupp, kan man låta dem diskutera i studentarbetslagen, men tyvärr räcker inte tiden till för en gemensam diskussion. Då blir det möjliga oftast föreläsning med dialog, i vilken inte alla har möjlighet att komma till tals. Om man har åtta studenter, ja då kan det lätt bli för samtalsbetonat och man kan komma från ämnet. Det är ändå möjligt att skapa en effektiv undervisning oavsett antal deltagare.

Att känna till vad som styr skolan är alltså viktig på många sätt. Det viktigaste är att en kunskap om denna, inte bara gagnar elever och studenter, utan också att läraren inte behöver skuldbeläggas. För lärare som riktar fokus in mot sig själv, vänder bort från elever eller studenter.

Vissa seminarier är roligare än andra – ett av de roligaste är just det om Skolans styrning därför att det öppnar ögonen på många.

2 tankar om “Skolans styrning

  1. StefanStefan Svedberg

    Nog finns det väl välgrundad anledning (i form av väldokumenterade forskningsresultat) att låta elevernas intressen, nyfikenhet och motivation få styra undervisning och lärande betydligt oftare än vad som tycks vara fallet i dagens skolor.

    Gilla

    Svara

Lämna en respons

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s