Dag 40 – I Saloniki


Tillbaka i Saloniki nu. Reste från Kavala kl. 13 med express. När jag kom in i bussen var min plats upptagen av en ung kvinna, som reste tillsammans med en väninna. Jag kunde lika gärna ta plats 6 istället för plats 8. På plats 7 satt en överviktig kvinna, som ansåg att hon inte fick plats på grund av min ryggsäck som stod mellan oss på golvet, på vilket jag hade datorn. Jag stod på mig. Hon puttade tillbaka den gång på gång. Och jag sa nej. Och så började hon skälla på grekiska och pratade med busschauffören om det efter att hon nästan puttade mig ur sätet. Jag sa helvete på ren svenska. Han pekade och sa att jag kunde ställa den på golvet. Jag förklarade på ren engelska att datorn fanns i ryggsäcken, samt att den inte fick plats ovanför då den var för tjock. Då säger hon att det är ont om utrymme. Ja, det är det, sa jag. Men vi kan ju försöka vara snälla mot varandra. Det är ju bara två timmars resa. Då blev hon tyst och försökte inte putta bort mig igen. Men visst var det trångt. Hon försökte i allafall att ge mig lite utrymme. Sen blev jag lite full i skratt, när jag tänkte på att vi utifrån kunde ha setts som Helan och Halvan.

Men på morgonen skulle jag betala rummet. Upptäckte att jag fick betala för superior trots att jag bytte till standard första gången jag bodde där i augusti. Jag försökte förklara att jag trodde att det var superior, men att jag blev varse då en annan av personalen ringde och frågade om jag ville ha samma rum. Personen säger då att det är standard. Men hon som jag pratade med idag hävdade att hon sagt att det var standard den första gången, vilket hon inte gjorde. Jag är bergsäker, eftersom jag inte skulle ha bokat Superior om jag visste att det inte var det. Jag blev riktigt sur över att jag då skulle betala 200 Euro extra, trots att jag bodde i standard. Samt att hon ifrågasatte min version. Och så skulle hon övertyga mig om att jag hade fel. Men varför bokade du superior då, sa hon. Därför att jag trodde att det var ett, sa jag. Om jag får betala 200 extra så kommer jag aldrig tillbaka. Till slut ringde hon till den som är chef. Och allt ordnade sig för de sista åtta dagarna, men inte för de första fyra dagarna då det var försent. Nu fick jag ändå ett bättre pris så det blev 480 euro istället för 564 euro. Så man kan säga att jag ändå fick lite kompensation för de första dagarna, samt en ursäkt.

Ok, en dag då jag verkligen fick stå på mig ordentligt. Den sista veckan har varit lite så att jag måste göra det. Flera saker fick mig att tycka att vistelsen inte hade slutat speciellt bra, på grund av att jag fick ta emot andras mer eller mindre dåliga humör både i svenska huset sista dagen, på stan och så nu. Men det känns bättre nu.

Och så stannade min klocka efter mamma som hon köpte för över tjugo år sen. Och jag hade glömt min andra klocka. Batteriet bytte jag för ett och ett halvt år, lite väl tidigt att det skulle ha tagit slut. Så det blev att köpa en ny klocka – En Quartz för 33 Euro. Waterproof. Det hade varit imma innanför glaset på mammas klocka, och den var inte vattensäker.

När jag kom till Saloniki var det fullt med folk vid kassorna. Och det var över 30 grader. Jag kryssade mig fram med mina tunga väskor. Fick taxi direkt. Så nu sitter jag i mitt rum på andra våningen på mitt favorithotell. Det var riktigt uppfriskande att komma dit och träffa Kostas och andra i personalen. Gick och köpte lite bananer, apelsiner mm. Satt sen en lång stund utanför hotellet, åt en banan och fick sällskap av en liten fluga igen.



Kategorier:*Kavala 2022*

Lämna en respons

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: