.. kan man vara säker på att kunna sitta och skriva i lugn och ro. Jag hade precis flyttat mig från från söder- till norrläge för att fortsätta skriva då jag hörde något skrapande enformigt ljud på avstånd. Efter en timme gick jag ut för att se vad de höll på med, då det är stora träd utanför min dörr som skymmer sikten. Så, för att inte anta att det var ett onödigt arbete som störde söndagsfriden, ville jag se om något hade hänt under natten. Men vad skådar mitt norra öga om inte en grävmaskin och en hög med grus. Helt onödigt, som jag kunde se, då det var en gräsplätt precis vid ett träd, som de höll på med. Men de ”stora” frågorna är just ”Vad håller dom på med? Varför var det så viktigt med den där grushögen? att de inte kunde vänta till i morgon, som faktiskt är en vanlig vardag och arbetsdag. Det kan ses vara en struntsak, men det återkommer gång på gång att entreprenörer som arbetar i området inte tar hänsyn till oss boende. När de t.o.m. arbetar på söndagen, även om det inte är lika störande som trimning, är det just frågan om varför på en söndag. Det har dock varit relativt bra under en månad när det gäller trimning och gräsklippning sen jag tog upp det med miljövärden. Det får man vara glad för i alla fall.

Nu när jag har gnällt klart om det som har varit en följetong i två decennier, har det hänt en hel del i världen som kan vara värt att skriva om, men det är för mycket och jag vet inte var jag skall börja. Det får bli ett särskilt inlägg längre fram.

Kategorier:Av särskild vikt, Vardagen