Det är inlägget utgår från hur jag ser det, som medborgare i Sverige.

Av egen erfarenhet vet jag hur det är att verka inom akademin. En dag kommer jag berätta om min tid inom den, men inte här och nu. Det finns något igenkännande i det som händer under pandemin. Akademiker som undergräver Folkhälsomyndigheten och därmed den svenska strategin. Det handlar om att visa upp sig, hålla sig framme, för att få fram hur de skulle ha gjort och helst vill att så många som möjligt  ger dem rätt. Detta innebär att de även undergräver den svenska strategin även i utlandet. De verkar inte ha någon som helst insikt i hur detta kan skada medborgarna, och Sverige som nation. De tänker på sig själva och sitt eget, som jag ser det. Om det visar sig att de har rätt, höjs de till skyarna. Får högre renommé och fler uppdrag. Och media som låter vissa komma fram och på så sätt hjälper till i detta. Vi har yttrandefrihet, men i nuläget ser jag att det finns risk för att de går över gränsen, när de undergräver andra i syfte att komma fram själva.

Det är inte lätt för den som står utanför akademin att förstå att det är så här det går till inom det akademiska fältet. Det förekommer fulspel i både smått och stort. Det är den som är bäst på spelet som vinner, inte nödvändigtvis den som har högre kunskap och en metod eller strategi som verkligen gör skillnad. Att andra inte når ut, behöver alltså inte betyda att deras forskning är sämre, utan att de inte följer spelets regler.  Det är inte FoHM som fulspelar utan tidigare statsepidemiologer, infektionsforskare m.fl. ”Vi skulle ha gjort annorlunda”. Ja, det är lätt att säga när man har mer kunskap än vad FoHM hade när allt började. De vet lika mycket som alla andra som är forskare, att man inte kan ta beslut annat än efter den kunskap som finns tillgängligt. Allt annat är rena spekulationerna.

Alla dödsfall i äldreboenden och hemtjänst och är naturligtvis ett misslyckande, men för Sverige, inte för den svenska strategin, som jag förstår det. Äldreomsorgen har varit bristfällig sen 90-talet och detta blir påtagligt och synligt för alla idag. Utom för den som har eller har haft nära och kära som behövt denna omsorg. Det låter rimligt att det inte hade hjälpt med en lockdown, eftersom under den, skulle de äldre fortfarande få besök av t.ex. ett stort antal hemtjänstpersonal (t.ex. 19 olika i veckan som när min mor hade hemtjänst). Politikerna som nu går ut och börjar kritisera den nuvarande regeringen, ingår i partier som har haft regeringsmakten, och på kommunal nivå och därmed varit delaktiga i bristerna inom äldreomsorgen. Nu ser det ut som de gör allt för att dölja sin egen medverkan?

Men det är för tidigt och under en fel tid att gå ut så hårt mot den svenska strategin både inom och utanför landet. Det riskerar att fler börja gå emot den och att situationen blir värre. Skärp er vill jag säga till alla som inte tänker längre än ögat når. Ni kan ha rätt, men vänta tills det är över. För vi kan inte stänga ner nu! Peppa oss istället, och var inte så kortsiktiga. Det här kommer pågå länge om det inte sker ett mirakel. Att våra grannländer, och andra i världen dömer ut den svenska strategin har några inom landet en del i. Vi behöver ha en enighet, även om det bara är på ytan. Självklart kommer länder som haft lockdown, ta belackarnas perspektiv. För det ger ju regeringarna i dessa länder en bekräftelse på att deras egen strategi varit riktig. Klart den svenska strategin måste vara fel, när till och med vissa epidemiologer och infektionsforskare m.l. går emot den. Hur skulle det i dessa länder kunna ses på annat sätt än så?

Jag tror inte ett ögonblick på att de för debatten i media för att få FoHM att ändra sig, för då kan de föra samtal direkt till dom. De för den för att få så många som möjligt på sin sida i en tid som just nu är fel att sträva efter det.

Kategorier:Av särskild vikt, Vardagen