Ja, ibland undrar jag om inte bilen min har en själ. Den tål inte hårdkörning eller  … ja, man måste behandla den på ett speciellt sätt. Igår var det dags igen – inte en droppe spolarvätska sipprade fram. Ringde till Bilia i Nacka, men fick inte svar. Idag ringde jag till Bilia i Segeltorp och fick kontakt med en verkstadstekniker som kunde ta emot mig.  Jag går ner och sätter mig i bilen, startar och prövar om spolarvätskan är okey. Icke, sa Nicke. Inte en droppe. Vindrutan blev aningen nersmutsad på grund av att den enda lastbilen på E4, skulle naturligtvis köra om mig där det var som moddigast (så det var tur att det inte blev Nacka). Lämnade in bilen och efter en kvart kom teknikern ut och sa att det inte var något fel. Den fungerade perfekt och mycket riktigt …! Han hade justerat höjden, men det fungerade innan, fast bara en tredjedel.

Bilar är som barn och katter ibland. Lika nyckfulla 🙂 De blir friska när de kommer till doktorn. Men, det kan vara som med klockan – den fungerar när den vill. Får avvakta!

Kategorier:Vardagen