Det går några decennier, sen inför man samma kontrollsystem som tidigare, trots att det inte fungerade då. Var arbetslös under en tid på 90-talet, då man som arbetssökande var tvungen att söka ett stort antal arbeten varje månad (trots att de inte fanns några jobb att söka som man kunde få). Vissa sökte t.o.m läkarjobb för att få ut sin ersättning. Om man inte hade sökt x antal arbeten, fick man ingen ersättning. Det här systemet lades ner efter en tid. Det var ju en ganska meningslös aktivering av de arbetslösa, samt en ökad belastning på arbetsgivarna som fick en hel del meningslösa samtal och ansökningar. Det fanns ju inga jobb att söka!

Jag var nyexad fritidspedagog. Regeringen införde anställningsstopp och skar ner två tredjedelar av personalen. Det var alltså inte mig det berodde på att jag inte fick något jobb. Men vi som var arbetslösa då blev straffade. Nu fortsatte jag studera, så det var under en kortare tid – jag kunde välja bort förnedringen. Men, det är något som sitter kvar hos mig. Den behandling man utsattes för av olika distanser går inte att glömma, trots att felet inte låg hos mig och andra, utan var en direkt konsekvens av felaktiga och katastrofala politiska beslut, när man för att ta ett exempel mer eller mindre avvecklade fritidshemsverksamheten och förvandlade den till barnförvaring – typ 2 anställda på 40 barn.

Nu är det så dags igen

Regeringen bestämde i våras att arbetslöshetsförsäkringen ska förändras. Arbetslösa ska varje månad skriva aktivitetsrapporter om hur de försökt få jobb, och skicka in till Arbetsförmedlingen.

Regeringen har skjutit till en engångssumma på 46 miljoner kronor, som bland annat ska finansiera en ombyggnad av kassornas datasystem.

Det ser ut som om man gör något, men det är endast ett slöseri med pengar. De borde ha lärt sig något av den ökade dokumenteringen inom skolans område. Men icke! De 150 extra som de anställer på A-kassorna för att kunna hinna med kontrollerna, borde anställas för andra uppgifter – t.ex. se till att de arbetssökanden får jobb genom mer riktade åtgärder och stöd. Engångssumman på 46 miljoner kan istället användas till utbildningsplatser för de som behöver.

Ökad kontroll leder inte någonstans. Det bara ger ett sken av det, samtidigt som regeringen avslöjar sin egen misslyckade och missriktade politik. Sluta straffa arbetssökanden, och ge dem stöd om de inte lyckas söka jobb och få ett. Det här kontrollsystemet har en tendens att sänka människor. Märkligt att 10-öringen aldrig trillar ner hos politikerna. Men, de vet väl inte hur människan fungerar, bara hur hon borde fungera.

Kategorier:Vardagen