Jag kan inte bestämma mig. Kroppen vill sova, känslan vill slappa och huvudet vill läsa grekiska så ögonen blöder. Med det problemet startar jag min ledighet från skolan fram till nästa onsdag. Det är ju vanlig helg, sen är det ju Nationaldagen och på tisdag har vi inga lektioner. Jag skulle ju hinna med en hel del, fram till nästa onsdag.

När jag gick till skolan idag var jag så där riktigt trött, så musklerna känns som stolpar, så det blev många stopp, bankande på musklerna för att försöka få dem mer avslappnade. Vädret var vackert, solen lyste och jag satt på min vanliga plats nära skolan på ett av trappstegen upp till en port. Solen var stark och jag värmdes upp en aning, åtminstone från midjan och uppåt. För trappan var kall. Träffade mina två kurskamrater (vi är bara tre) och vi satt kvar en stund utanför på gården innan det var dags. Lektionen gick fort som i onsdags. Vi håller på att lära oss relativt svåra saker nu, men det är roligt samtidigt som jag nästan sliter mig i håret. Men, det är när det är svårt som man verkligen lär sig något. Visst kan man hävda sig och få alla att förstå att ”det här kan jag, till skillnad mot andra.” Nu är det inte så i mitt fall, eftersom jag inte förstår allt. Tvärtom!
Jag berättade om skjutningen i Fittja igår. Nästan alla som jag berättar om alla skjutningar och sprängningar har svårt att tro att detta sker i Sverige. Jag läser knappt tidningarna längre. Det är bara elände hur långt ner man än scrollar. Det enda som jag läser är om vad som händer inom politiken. Och som ja sa till den mannen som jag berättar om i en annan blogg, ”Jag känner mig mer säker i här i Grekland än hemma.” Även om jag inte är rädd, finns det i ryggraden att det rätt som det är kommer smälla. Det är som om jag bara väntar på det oundvikliga. Det jävligaste är att man till slut blir van, fast ändå inte, på grund av stressen som byggs upp. De flesta har en bild av ett Sverige som inte längre existerar. Det är inte bara kriminaliteten, utan också regeringens påhitt, försämringarna, politikerna som inte kan svara rakt och tydligt, utom Åkesson då (åtminstone ger han sken av att han säger vad han menar.) Nåja, jag är inget fan av Åkesson, men mer förbannad och besviken över att de övriga partier jamsar med, t.ex. sossarna. Och vart har V tagit vägen. Har Nooshi Dadgostar gått i pension.
Nää, nu ska jag återgå till mitt tidigare problem: Ska jag sova, slappa eller läsa grekiska! Man kan tycka det är små problem (vilket jag håller med om) men jag kan inte göra allt på en gång.
Och nu kom den sjungande grannen hem!
Kategorier:A-språk-skrivaresa Aten/Kavala 2025
Dag 79: Overklighetskänsla
Dag 78: Trettiosex timmar till takeoff…
Dag 77b: Nu går man inte ut …
Dag 77a: Jag längtar hem …
Lämna en respons