Dag 8: Pangrati – Behöver kompass …


Jämfört med det tidigare boendet på takterassen med sina 14 kvadratmeter behöver jag kompass i nuvarande lägenhet som jag ska bo i sju veckor framåt. Men jag är glad att äntligen ha fått en fast punkt i tillvaron. Idag fick jag åka från Central Hotel i Plaka som var ett verkligt trevligt och fint hotell med tillmötesgående och hjälpsam personal. Till Mets/Pangrati och skolan. Väl i taxin tog det lång tid att komma ut från Plaka på grund av köbildning på de smala gatorna. Taxichaffisen var riktigt arg på att det gick långsamt att han höll på att krocka stup i kvarten så min ryggsäck tippade omkull. Han tog också till ett riktigt fult ord. Jag satt och fnissade i baksätet. Men, till slut kom vi fram och jag tror han tog lite för mycket betalt men jag bråkade inte. För på tillbakavägen behövde jag bara betala hälften. Var bara glad att jag äntligen stod utanför skolan i skydd för regnet. Nu öser det ner, men jag misströstar inte. Det kommer säkerligen bli många soliga dagar.

Utsikten är bakgården med massor av växter och jag slipper trappor. Varit och handlat, ätit en lätt middag och packade upp det mesta. Min närmaste granne har varit lite stökig, men det är bara kul att höra folk. I Kallithea hörde jag ingen alls. Studion på taket har bara luft som grannar. När jag väntade på taxin i går pratade jag en stund med en äldre dam som gick ut med soporna. Och det är just det som är kul, att folk är nyfikna, stannar till och pratar.

Känner mig lite taggig 🙂

Hur var första dagen på kursen då. Riktigt intensiv, då det handlade om lärarens som förresten heter Nancy, utrönande om vi var på rätt nivå. Läraren pressade oss lite att gå ner en nivå. Men jag är tveksam så än så länge kommer jag vara kvar. Vi får se. Jag var så jäkla trött. Vaknade halv fyra och höll mig vaken. Vi är i nuläget fem stycken om inte en tveksam man är osäker på om han ska gå ner en nivå. För övrigt är tre av dem från England, en ifrån Australien och så jag från Sverige. I vilket fall verkar vi ha någorlunda gott rykte för alla reagerade likadant – dvs Aah. Men jag sa att vårt rykte inte är lika bra längre. Men det blev inte någon diskussion om det. Ingen från Tyskland. I en recension var det en som var sur över att så många var därifrån och bara pratade tyska.

Om jag ska gå ner en nivå. ”Det är inte att gå bakåt”, sa Nancy. ”Men det känns så, och jag vill ha utmaningar.” Fast, vi får se hur jag gör! Det var i vilket fall ingen bra dag att sitta på skolbänken och bli utvärderad. Även om det var i gott syfte.

På onsdag ska det bli taxistrejk. Tur att jag bor på promenadavstånd.



Kategorier:A-språk-skrivaresa Aten/Kavala 2025

Lämna en respons