Av världens befolkning är det 1-2% som har gröna ögon. Jag har försökt att finna ursprunget till varifrån det kommer. Färgvarianten förekommer främst hos människor med keltiskt eller germanskt påbrå, och till en mindre grad i vissa länder i Sydeuropa (Albanien, Portugal, Grekland, Italien, Spanien). (Lite motsägelsefull information) Vanligast förekommande i Albanien, Slovenien, Kroatien och på Island.

Sannolikheten att jag ens skulle ha några procent grekiskt ursprung är minimal. Om jag utgår enbart från att jag är grönögd.  Men, vad som kan förklara varför jag känner en så stor samhörighet med grekerna, kulturen, språket mm, är att Albanien är granne med Grekland. Det kan ju ha slunkit in någon Alban till Makedonia, Attika eller tvärtom. Albanien är ju lika nära Grekland som Sverige är nära Norge. 

Varför det här är så viktigt för mig är att farfar blev adopterad av Ringborgare i Norrköping. Fadern är okänd. Så om jag kan utgå från ögonfärgen kan jag fylla tomheten en aning, samt förstå varför hemkänslan är så stor i Grekland. För även om jag inte har en enda procent genetiskt gemensamt med grekerna, så är det samma geografiska område och faktiskt historien bakåt till antiken. 

”Under medeltiden kallades området Arberia eller Arbania, men det var även länge känt som Epirus, eftersom det motsvarade ungefär samma område som den antika grekiska staten vid detta namn. Språket är indoeuropiskt. Cirka 1 miljon albaner lever i Grekland. Den albanska kulturen kan spåras ända tillbaka till de gamla illyrerna. Shkodra var huvudstad för Ardiaei-stammen, och det albanska språket är en sällsynt överlevande gren av det gamla illyriska språket. Illyrierna levde här först självständigt. Sedan tillsammans med grekerna, tills romarna anlände på 200-talet f.Kr. (Wikipedia)

Kanske jag ska skicka efter ett DNA-test. 🙂 

För den intresserade: Fakta om Albanien

Kategorier:Av särskild vikt, Vardagen