Under några dagar har jag gått igenom manuset och klippt ut många sidor. Det är faktadumpning, dvs. om karaktärers liv mm., som ligger till grund för hur karaktärerna gestaltas, men också borttagande av karaktärer, eller att en karaktär kommer in i handlingen längre fram. Vad som gäller är att gå igenom texten, eftersom en karaktär som kommer senare, ska ju inte vara kvar i första kapitlen. Slarvigt i så fall. Det är en del att hålla koll på. Sexton sidor text är borttagna, men en del karaktärer har jag slagit ihop till en. Nu är det 218 boksidor, med en tredjedel nytt innehåll. Fler lär det bli, eller borttagna. Och det börjar stå ganska klart vilka som är hederliga och vilka som inte har helt rent mjöl i påsen, och vilka hemligheter de har gått och burit på. Det är inte någon deckare, eller krim, men en spänningsroman. Det handlar om relationer mellan människor som aldrig skulle ha något med varandra att göra i respektive länder eller ens i deras egna, om det inte vore för att vissa blir beordrade, andra hamnar i händelsernas centrum av en ren slump. Intrycket man får är att alla ljuger! En karaktär som jag gestaltar är fullständigt galen, otrevlig, bråkar med allt och alla. Men med tanke på hur det till exempel är i ett häkte, får jag ändå en förståelse för att han bråkar. Att det brinner till i huvudet på honom. Förståelse även med tanke på den uppväxt han har haft. Han vet inte bättre. Men trevlig är han verkligen inte förrän han träffar folk som inte har förutfattade meningar om honom.

Det är hett i Kavala idag, med en tryckande morgon, som vändes till en välgörande vind från havet. Var och köpte cigaretter och handlade kl. 8 i morse. Det var knappt några människor ute. Invånarna har gått till jobbet, och turisterna (så många, så många, sover ut,) Arkeologiska museet har varit en attraktion som de har vallfärdat till. Fartyg som ankrar utanför hamnen, fartyg som lämnar Kavala. Fartyget har jag som sidhuvud, men här är hela utsikten från min hotellbalkong.

Nu kommer gnället!

Massoutis som jag har handlat på så många gånger har gjort om. Och det är inte ett bra jobb dom har gjort. Det finns inget system, kaffet kan stå i närheten av t.ex diskmedel. Idag var det jag och två tanter till som gick runt flera varv. Jag letade efter matboxar och de var undangömda bakom en vägg. Jag tror det blev fyra rundor. Det är heller inte lika trevlig personal, utom de i kassorna. Han som sköter frukt och grönt, är nog den suraste jag har stött på. Han ska göra klart innan han sätter en lapp på varan. Så var det inte förut. Han svarar inte ens när man hälsar, så jag tror inte han hör mig och han flyttar inte på backar eller på sig själv. Surkart som man möter det första man gör. Det är som om han tycker kunderna bara är till besvär. Jag tror han får bli en karaktär i min roman! Har en annan också på gång i mitt privata liv som kommer dyka upp. Kommer inte kännas igen, jag lovar!

Nu har jag gnällt klart.

Nja, jag har en sak som jag kommer gnälla över. Varför väljer de små jävla knotten att bita eller sticka mig i ansiktet. Nu har svullnaden gått ner på kinden och den på näsryggen är nästan borta. Vad ser jag då, två bölder i pannan. De är än så länge rätt lindriga, men snart tror väl folk att jag har en sjukdom.

Kategorier:A-språk-skrivaresa Aten/Kavala 2025, B-Från manus till bok