Nu har jag sovit ut efter att vara vaken från klockan tre på morgonen till kl 22 igår. Idag är det lugnt så här långt. Men i bakhuvudet finns hela tiden tanken på att Knackarna snart kommer börja borra, spika mm. Kanske de startar kl. 10 på lördagarna. Men det här är ohållbart i längden. Har fyra veckor kvar och har förlorat en hel del tid. Men nu är det som det är, och jag får göra det bästa av situationen. Har skrivit till värden och frågat om hon vet hur länge renoveringen kommer pågå. Så jag kan hitta en plats, t.ex ett bibliotek där jag kan vara tisdagar och torsdagar. Vandra på gatorna eller besöka museer bidrar ju inte till att jag lär mig grekiska i den utsträckningen som är nödvändig för att jag inte ska känna att mycket av tiden är bortkastad. Då alla störningar både hemma och i skolan är oerhört tröttande, men framför allt stressande. För övrigt finns det mycket positivt med att vara här, t.ex timmarna på skolan (trots renovering även där.) Men, jag är här främst för att bli bra på att prata grekiska. Vardagslivet är en bonus!

Tanten utanför affären är borta sen några dagar. Hon kanske har blivit tillsagd. Jag är iofs inte förvånad, utan det är förväntat. De flesta butiksägare vill säkerligen inte ha någon tiggare utanför. Senare idag ska gå till en Sklavinitis, (som kanske har mitt favoritvin), en stormarknad som inte ligger så långt ifrån mig. Två kvarter på Odos Alketou som jag var på förra lördagen och sen till höger på Odos Filolaou. Inte bara jag kommer bli expert på gatunamnen i Aten, utan även ni som läser min blogg kommer bli det, om och när ni besöker staden och kommer hitta bättre än annars. Nåja, jag kan alltid hoppas att det gör något avtryck. 🙂

Kategorier:A-språk-skrivaresa Aten/Kavala 2025