… kom solen äntligen fram bakom molnen. Även om jag sitter inne och studerar grekiska känns det bättre. Var ute en stund på förmiddagen. Upptäckte att jag måste köpa solglasögon. Apoteket hade massor av glasögon, men inga alls för skydd mot solen. Mina glömde jag i bilen och E hann att åka därifrån efter att ha släppt av mig på Arlanda. Alltid glömmer jag bort någonting. MEN, ibland dyker det upp. Min jacka som jag trodde sen länge att jag glömt i Grekland förra året, dök upp när jag packade ur resväskan som jag lämnade kvar i bagageutrymmet i bilen. Den låg prydligt ihoplagd överst. Den är perfekt när det inte är för kallt eller för varmt.
Senare uppdatering: Nu har jag äntligen löst gåtan med störande grannar och åtgärdat det. Vad det handlar om är att när porten öppnas blir det en luftstöt som får dörren att skallra. Den är otät, så nu har jag kilat in papper i springorna och det har upphört. Vilket är en leasa, eftersom det enda bord som är arbetsvänligt är närmast dörren. Det är alltså inte mina närmaste grannar :-). Även om det hörs när de stänger dörren (för det är inte lika försiktiga som jag är så fungerar min lösning. Andra upptäckter (som iofs inte är nya) är att vi människor är väldigt lika. Mina grannar låser också dörren med två lås. Tre lägenheter har sina ingångar i slutet av en lång korridor. Min är precis mitt emot hissen och porten, där det är två företag som har sina kliniker. Därav ringande och springandet under dagar. Liv i luckan kan man säga.
Kategorier:A-språk-skrivaresa Aten/Kavala 2025

Dag 79: Overklighetskänsla
Dag 78: Trettiosex timmar till takeoff…
Dag 77b: Nu går man inte ut …
Dag 77a: Jag längtar hem …
Lämna en respons