Var i valet och kvalet, om jag skulle chansa på att mina mynt skulle räcka från Kallithea till Plaka på söndag. Hade ingen lust att ge mig iväg ut. Men, sen insåg jag att osäkerheten var värre än att vandra 2,6 km t.o.r. till en bankomat. Så när klockan var två gav jag mig iväg. Behövde ju ändå gå ut med soporna. Ut genom porten på Odos Sofokleous mot Plateia Syntagmaarchou. Men, det var den största delen med livet som insats. Bilar överallt (som alltid), men gatustenen var bedrövlig. Stora gropar mellan gatan och trottoaren. I vanliga fall kan man gå på gatan, men det gick inte här. Jag överlevde, men tröttheten satte in, förstås. Glömmer ju aldrig när jag fick spendera tolv timmar på Salonikis allmänna sjukhus med sönderslagna glasögon, blåmärken, värk (revbensbrott) mm., två dagar innan Nyårsafton. Så jag tar det lugnt.

Till slut kom jag fram. Samma typ av bankomat som i Kavala. Fick ut mina pengar och strosade sen tillbaka. Då tog jag det lite lugnare, nu var ju betalning för taxiresan fixad. I vilket fall gällande pengar. MEN det är nästintill omöjligt att veta vilket taxiföretag som jag ska kontakta. Det är mest bokningar på nätet, till flyget osv. Men jag vill ringa och få en taxi på söndag. Hoppas nu att värden ger mig ett telefonnummer. Annars får jag höra med grannarna.

Det soliga vädret under förmiddagen har hållit i sig, men vinden är lite kylig. Men jag framhärdar in i det sista. Fast nu har jag gett upp och ska snart äta middag. Tänk att man alltid måste övervinna saker och ting. Men, det känns så otroligt bra när man gör det. Får jag lov att säga att jag känner mig riktigt stolt över mig själv. 🙂 Fast det där resonerandet med mig själv från och till blir lite tröttsamt till slut.

Kategorier:A-språk-skrivaresa Aten/Kavala 2025