Vecka 13

Det har gått några dagar sen jag skrev sist. Det har varit fullt upp den här veckan. Kanske inte i undervisningstid räknat, men i form av förberedelser och efterarbeten, samt en del annat.

I måndags förberedde jag starten av en ny kurs och i tisdags åkte jag till Södertörn redan kl. 9 för att sitta i ett av bibliotekets grupprum för att läsa och förbereda opponeringen som startade kl. 13. Kände mig väl förberedd, men även en aning laddad. Opponeringen gick väl inte precis som jag tänkt mig, då jag blev avbruten efter fem minuter som just då kändes som ett ”hot” mot mitt väl planerade upplägg. Det stod helt still i fem minuter ungefär, och jag tyckte väl att synpunkter på eventuella missar kunde komma i efterskott. Nåväl, jag kom igen. Men, det var inte med samma tillfredsställelse som jag började det hela med. Åkte hem direkt efteråt och fortsatte att förbereda undervisningen dagen därpå.

I onsdags efter bara några timmars sömn gick jag upp kl. fem och begav mig ut i Stockholmstrafiken. Köer som vanligt, men jag kom till institutionen 50 minuter senare. Kl. nio träffade jag mina studenter. Även här kraschade min planering, då det som jag bedömde det hela fanns ett glapp mellan kurs 1 som kurs 2 skulle bygga på. Men jag fick vara flexibel, låta en del av mina föreläsningar utgå och istället försöka få studenternas arbeten att gå ihop med kursplanen för kurs 2.

Kände mig rejält trött när jag slutade kl. 16.

I torsdags var jag uppe tidigt då värden anlitat en entreprenör för att se varifrån oljuden i rören kom ifrån. Han stod på porten exakt kl. 8. Och efter någon timme eller två hörde jag de hemska ljuden och aldrig varit så glad av att höra dem. Han hittade problemet och nu har det varit tyst sen dess. En kökskran i en lägenhet i källarvåningen som enligt entreprenören menade måste ha hörts i hela huset. De som bor nära mig har hört det. Så nu är det bara att hålla tummen framöver. Det är iaf mycket vilsamt.

Igår fredag deltog jag i Högre seminariet i filosofi på Södertörn, där ämnet var dialogen Filebos som jag närläser och analyserar just nu. När jag åkte därifrån var det köer från Karolinska till Glömstavägen. Väl hemma efter middagen somnade jag och sov några timmar. Såg Let´s Dance och sen hamnade jag på Skype och höll lite koll på hur det gick för mina studenter inför tentainlämningen senast kl. 23:59. Svarade på lite frågor!

Idag är jag trött, har ont överallt, men har suttit och jobbat en del, samt även arbetat med Filebos. Men jag känner mig inte riktigt glad idag, men vet att glädjen återkommer med vilan.

Ja, det har varit min vecka!

Något jag gärna vilar i är beskedet om att jag har fått ett gästrum i Kavalla två veckor i juli. Skall bli kul att åka tillbaka och arbeta under andra förhållanden än det är möjligt här hemma.

Arbetshelg + störande oljud

I helgen har jag arbetat mest hela tiden. Igår läste jag igenom en hel del kurslitteratur till nästa vecka, samt började med att göra en ppt-presentation. Parallellt arbetar jag med en opponering i filosofi. Det gick bra igår, förutom att i fyra timmar störde oljuden från grannarnas köks- badrumsbestyr mig. Det hörs i badrummet men sprider sig till kranarna i köksregionen och hörs i hela lägenheten.

001Till slut knackade jag i elementet igår för första gången och höjde rösten ovanför elementet att sluta någon gång, vilket de otroligt nog gjorde. Det är ett metalliskt skorrande ljud med jämna mellanrum som startade i början av december (under hela jul- och nyårshelgen, samt över trettondan var det dock helt tyst) och värden hittar inte felet, men är på gång. Det går inte att leva med, då det inte går att komma undan. Man rycker till varje gång. Min närmaste granne reagerar likadant och vi jämställer det med att dra naglarna utmed en svart tavla. Då förstår ni. Men jag har tre frågor: a) Lever vissa i badrummet (för jag kan inte förstå att man behöver hålla på där inne under mer än 8-12 timmar dag ut och dag in och med vad är frågan), b) Hur står det ut själva? och c) Varför felanmäler de inte? (vilket jag alltså till slut gjorde den 2 februari). Därför har jag börjat misstänka att det är någon maskin, som är felkopplad eller att det är något fel på den. Värden har fixat kranarna hos grannen, men eftersom detta inte hjälpte för detta oljud, skall de fortsätta efter helgen.

Idag har det än så länge varit tyst, men jag känner mig spänd hela tiden. Eftersom det är speciellt viktigt idag att jag kan fokusera. Har inte så många dagar på mig att bli helt klar och förberedd. Men, oavsett, skall inte ljud från grannarna bli oljud hos andra. Barn som leker och springer, vuxna som pratar och annat ljud, gör mig inget alls. Men det här oljudet går mig på nerverna! Med tanke på annat som händer i världen kan det här ses som en bagatell, men även till synes oviktiga saker kan påverka oss människor på ett mycket negativt sätt. Jag hoppar ju inte till varje gång av vilja.

Intensiv fredag och en relativt slö lördag

DSCN5139En dålig start tidigt på fredagsmorgonen. Jag vaknade med en hinna över höger öga, som bidrog till att jag inte såg ordentligt, samt att det vätskade. Var även urtrött. Men, det var bara att tänka positivt och ge sig ut i Stockholmstrafiken. Köer som om det var en onsdagmorgon, men jag kom fram efter 50 minuter. Fortfarande trött efter en kopp tea och en smörgås vid skrivbordet på institutionen, bestämde jag mig för att inte gå ner till G-salen. Sagt och gjort. Jag tog bilen till parkeringen vid Frescatihallen. Alla som vet hur det ser ut, vet också vilken kort sträcka jag sparade in. Men, det var effektivt. Bara tanken på att gå tillbaka i de sista trapporna och uppförsbacken fick mig att rysa. Piggnade till när jag väl var på plats, studenterna började komma in och slå sig ner i hörsalen och jag hade allt under kontroll. Vi talade och diskuterade mest om Etiska möten, mindre om Värdepedagogik, samt Värdegrund och värdepedagogik i relation till barnkonventionen, samt Etik i kulturella möten. Klockan halv ett släppte jag studenterna fria att förbereda eftermiddagen. Kvart över ett kom jag tillbaka till institutionen. Åt lunch och kl. 14 var studenterna tillbaka och jag lyssnade på redovisningar i två timmar. En dag som slutade positivt och jag var inte lika trött som under de tidiga morgontimmarna.

Körde hem på tjugofem minuter, köpte vatten på macken och satt sen och jobbade några timmar. Och slog mig ner framför Let´s Dance. Riktigt bra säsong, så jag står ut med reklam. Under några år orkade jag inte alls. Men, sen hände det oundvikliga – jag började titta på Ack Värmland och blinkade väl till och nästa gång jag öppnade ögonen var det morgon, efter att ha haft en märklig dröm som jag inte kommer ihåg nu. Allt stod på, datorn, alla lampor i lägenheten, TVn då förstås. Gick upp klockan fem, åt, för jag kände mig utvilad, men slöade framför TVn och såg på ett program på FOX och sen somnade jag om och vaknade klockan nio (mindre utvilad).

Förmiddagen spenderade jag framför datorn med att förbereda undervisningen som startar om två veckor. Kvalitetsarbete i vårdutbildningen. Har tittat på en film om författaren till Peter Pan och mer har inte hänt idag.

Studenter måste kunna skriva …

2015-03-12_09-48-54Rekommenderas!

En ovanligt bra artikel om skrivande studenter.

För ovanlighetens skull är innehållet inte generaliserande utifrån enstaka exempel, utan nyanserat och sakligt. Det finns inte ett spår av nedlåtenhet eller dissning. Det är inte en retorisk text i syfte att få läsaren på sin sida, utan problematiserande och en önskan om en förändring och en ärlighet som jag uppskattar. Jag har dock i mindre utsträckning mött liknande de exempel hon tar upp. De flesta studenter lämnar in välskrivna och fullt begripliga examinationstexter.

Studenter måste kunna skriva

Upptagen vecka

2015-03-12_09-46-29Den här veckan är snart slut. Fredag igen redan i morgon och en upptagen dag. Men jag har varit upptagen en hel del den här veckan. Institutionen i måndags, med både utredningsarbete och handledning. SH på tisdagen, som skulle starta med en opponering kl. 12, men utan opponent. Vi fick lägga om det hela, 45 minuters seminarium, lunch, 60 minuters opponering (då opponenten var med) och 60 minuters seminarium. Igår satt jag nästan hela dagen i samtal och i förberedelser. Den där hela veckan som jag väntar på eller snarare har förhoppningar skall infinna sig, då jag kan släppa allt och fokusera på min egen tid, ja den puttas framåt hela tiden.

Jag har fått in runt 80 Fältstudierapporter som jag bör (tanken var den iaf) ha läst till i morgon, men som är en omöjlighet då jag sköt fram inlämningstiden en vecka på allmän begäran. Jag får läsa klart dem i efterskott! Sen väntar ungefär lika många examinationer om två veckor, men dem kan jag dela upp.

En ny kurs startar den 25 mars! Och två böcker skall läsas igenom. Tur är att de behandlar det jag redan kan :-). Men studiehandledningen skall ses över, planering göras, välkomstbrev skrivas osv. osv. Det är tur att jag kan lägga upp min tid efter eget huvud. Om någon skulle styra den, skulle det inte fungera alls.

Samtidigt har jag många minnen från min barndom den här veckan, då mamma skulle ha fyllt 94 år den 9 mars. Men det är fina minnen som också präglas av ett visst vemod. Tur att övervägande delen av mina minnen är positiva. Trots vemodet. Konstig blandning faktiskt. Kanske en känsla av att något är förbi och aldrig kommer tillbaka, trots att jag inte alls längtar tillbaka. Men, det hör väl till livet.

Ja, det rullar på, inom alla områden!

På gång nu

DSCN5140Idag fick jag besök av värden som tror sig ha hittat problemen – trög kran och toalett som inte slår av efter knappt en minut hos grannen och något i ventilationen, samt motorljud som slår om vid midnatt (som låter som en motor som går på tomgång) men hörs även under andra tider. Men det är värst när man skall sova. Det sista hörs mest hos mig och närmaste grannen. Tur att jag inte är ensam, för annars kan de ju anta att jag har tinnitus :-). Så nu får jag härda ut några dagar till, så kanske det äntligen blir tyst. Höra grannarna är väl okey även när de vistas i badrummet men när ljuden överröstar mina egna, ja då är det inte kul. Speciellt inte om det är någon som sysselsätter sig en hel del i det och inte verkar tänka på att felanmäla (kanske de tror att ljuden inte når andra grannar). Själv skulle jag bli galen (hatar oljud).

Förändring i vardagen?

005Kände för några dagar sen att jag arbetat för mycket hemma, då jag blev medveten om att jag allt oftare talade med mig själv och min dator.  Jag tog beslutet att boka grupprum på biblioteket och sitta där några timmar. Nära till böcker har jag ju också och slipper låna hem bara för att få tag på information på några sidor. Men, skulle jag göra verklighet av beslutet? Jo då, idag när jag vaknade kändes det som om jag inte skulle göra det. Men halv tio gick jag ner till bilen och körde iväg.

Grupprummet var mycket trevligt och ljudisolerat. Först kändes det konstigt, men efter ett tag kände jag hur Friden kom smygande (och jag slapp höra grannens hemska oljud från rören eller vad det nu är som denne sysslar med – har felanmält det och de skall utreda saken, men tiden går och inget händer) Tiden flög iväg när jag satt och plitade ner, för hand. vissa stycken ur The Commentaries of Plato av Marsilio Ficino. Det fanns ingen dator i rummet, vilket jag kände till innan. Och det var faktiskt riktigt skönt att inte ha det.

Klockan 13 var det seminarium och jag var fortfarande pigg eller snarare piggare än när jag kom dit tre timmar tidigare. Som vanligt diskuterades friskt och vi var inte helt ense. Rolig kurs. En av de bättre då vi inte är så många och börjar lära känna varandra. Någon känner jag sen tidigare. Men, sen kom vi in på Freud och jag har fortfarande svårt för hans tänkande, även om det är uttolkarna och de som tillämpar dessa som jag har mest svårighet med. När han var mest på ropet förstörde han nästan livet för en del. Genom att allt som inte kunde lösas eller förstås var något ur det undermedvetna som påverkade. Nåväl! Idén om undermedvetandet är jag otroligt skeptisk mot. Jag tror att det mesta finns tillgängligt för de flesta. Och projektioner – ett exempel är personen som tillskrev andra projicerade. Till slut sa jag – Det kanske är du som projicerar att andra gör det! Och då upphörde hon med det. De flesta filosofer och tänkare kan jag hålla en viss distans till, men inte Freud. Och varför egentligen? För jag förstår inte hur han får till det. Men så är det ju med de flesta av filosoferna. Nåväl! Ha fullständig distans till allt kan man ju inte.

Ja, nu får jag se om jag kommer fortsätta följa mitt beslut att inte sitta hemma och jobba eller studera hela tiden. Men det känns så!

Fynd i Amfipolis

I slutet av januari kom de senaste resultaten från utgrävningen i Amfipolis

Bilden klarnar långsamt kring fyndet av den stora och rikt utsmyckade graven i norra Grekland. Analyser har blottlagt kvarlevorna av fem personer, möjligen i familjekretsen kring Alexander den store – vars öde fortfarande gäckar forskarna.

SVD 25/1 2015