En riktigt bra dag

I går var det en riktigt bra dag. Den startade med smärta i höger sida en timme innan jag skulle köra iväg. Den höll i sig tills jag kom fram, då den gick över lika fort som den kom. Studenterna redovisade fältstudien. Sen föreläste jag om Dewey och Arendt. Planen var att det skulle ta en timme, men det tog en halvtimme längre, vilket reducerade studenternas tid till förberedelse. Men det var okey för dom! Därefter diskuterade vi Dewey och Arendt.

13164472_2025428551015787_2809556684883373999_nIdag har jag börjat att plocka fram kläder som skall strykas, och annat jag behöver göra innan resan. Börjar få lite ont i magen över att jag inte gör någonting, men har inte orkat. Krafterna har börjat komma tillbaka. Äter mer och bättre och dricker näringsersättning varje dag. Men tänk om det gick att gå upp fem kilo på två veckor 😦 .

Har köpt en Samsung Galaxy S6. En ny leksak. 🙂 Har stretat emot i flera år, men då vi fick en Samsung Galaxy A3 som tjänstetelefon blev jag så sugen, att jag körde till Telia och fick en bra deal – stor rabatt på mobilen. Och nu klarar jag mig inte utan den – haha. Fast i Kavala får jag nog göra det, men den har en fantastisk kamera. Men den kommer bli användbar både som kamera, videoklipp, röstinspelning mm., samt möjlighet att redigera.

Kul, minst sagt.

 

…och nu två veckor kvar till Kavala-resan!

Det känns alltmer nära men på samma gång overkligt. Det är bara två veckor kvar tills jag sitter på ett hotellrum i Arlanda stad, med fem veckor framför mig i Kavala. Starkare resfeberkänning än för en vecka sen, som inte bara har med flygresan att göra, utan att jag alltid har resfeber om jag så bara skall köra ner till Linköping. Det bästa jag vet är att packa bilen och åka hemifrån, byta miljö och släppa allt som har med vardagen att göra. Gillar helt enkelt att leva i kappsäck.

Förstahandskontrakt och enahanda arbetsuppgifter skapar en känsla av fångenskap, även om tryggheten till viss del är nödvändig. Ägodelar hämmar eftersom jag även känner ansvar för det jag äger. Min ansvarskänsla konkurrerar med min frihetskänsla. Äger bara en bil, men den symboliserar den frihet jag åstundar. Jag måste helt enkelt röra på mig i livet. Om jag inte skulle ha det jobb jag har, skulle livet kännas som ett fängelse. Men när jag märker att friheten inskränks i yrket, ja då känner jag mig snärjd. När något som inspirerar och utvecklingsbart förstörs av yttre omständigheter, förändringar som jag inte får vara delaktig i, blir jag både arg och besviken. Eftersom det som jag verkligen brann för släcktes av en hink med kallt vatten. Då släpper jag det för att börja med något nytt. Men under hela mitt yrkesliv har jag verkligen lärt mig att man inte skall brinna för något. Fast det är svårt att låta bli. Jag får en uppgift som jag kan utveckla, tills den dagen då detta försvinner lika fort som den svenska solen från himlen.

Nåväl! Nu kom jag nog lite långt ifrån vad inlägget skall handla om. Min förestående resa till Kavala. Men på något sätt tangerar det jag skriver, om mina resor till Kavala. Är inte klar med staden! Och det bästa är att jag bestämmer själv vilket resmål jag väljer. Frihet helt enkelt.

DSCN5437
En stol som väntar på mig!

Planer och resfeberkänning

Har bestämt mig nu för att sova över i Saloniki då jag inte vill komma till Kavala mitt i natten. Kommer vara alltför trött och kanske sova bort halva nästa dag eller vakna tidigt och vara trött hela dagen. Har bokat rum på samma hotell som för två år sen. Stort, opersonligt, men rätt fint ändå med havsutsikt. Nära till KTEL är det också.

DSCN5637Det är nu drygt tre veckor kvar tills jag lastar in det jag skall ha med mig i bilen och kör till Arlanda stad för övernattning och det börjar pirra av spänningen, samtidigt som det känns rätt overkligt och verkligt på en och samma gång. Konstig känsla! Men, det är väl så efter att i flera månader skjuta det framför sig, därför att det annars blir för jobbigt att gå omkring och vänta hela tiden.

Planerade att åka till Pella, men det är dåligt med hotell både i och utanför. Inser att jag behöver hyra bil då hotellen ligger långt från själva orten och museet, samt själva utgrävningarna. Det blir nog att skrinlägga dessa planer. Kanske jag åker till Drama och Philippi som jag kan ta taxi till, då det inte ligger så långt från Kavala. Vädret under juni skall vara behagligt i jämförelse med under juli och augusti. Och det kommer säkerligen finnas många fler tillfällen att vandra runt i Kavala än vad det blev förra sommaren. Det är ju därför jag valde att åka redan i början av juni.

Börjar få struktur på uppsatsen och skriver lite varje dag nu. Hinner inte bli klar denna termin, så jag kommer skriva i Kavala. Planen var att skriva klart romanen under tiden där, men det kanske jag hinner med. Vi får se hur det blir med det.

Ser fram emot att åka, men resfebern har vaknat.

Trettioen dagar

Ja, nu är det en månad kvar tills jag reser. Har bokat hotellrum i Arlanda stad, även om jag inte skall resa förrän på eftermiddagen, flygplatsparkering och börjat fundera på vad jag skall packa ner. Och om jag skall köpa lite nytt.

Är i valet och kvalet om jag skall sova över i Saloniki då jag kommer fram till Kavala mitt i natten, eftersom bussen inte går förrän kl. 22 och det tar 2,5 timmar. Dessutom, är alla affärer stängda på söndagen, men kanske inte i Saloniki. Behöver ju lite mat. Annars får jag gå runt och fråga de andra gästerna, vilket inte är så roligt att börja med. Fast, det kommer kännas lite konstigt att ”fastna” i Saloniki, även om det bara är en natt. Men, det kan vara rätt trevligt! Nåväl, det ordnar sig.