Archive | 6 augusti, 2018

Sju veckor i Grekland

Nu är det snart sju veckor som jag varit i Grekland. Det är en lång tid. Det har gått förvånansvärt fort, men samtidigt känns det som om det är evigheter sen jag landade på Salonikis flygplats den 22 juni (på självaste midsommarafton) och åkte taxi till Anatolia och sen tåg till Drama efter helgen.

Det har varit den bästa och den sämsta vistelsen i Grekland, på grund av vissa återkommande inslag som endast har förekommit vid enstaka tillfällen under tidigare vistelser. Vad jag kommer ta upp nu är det bästa – höjdpunkterna! Jag har övervunnit en hel del, vilket jag gjorde redan i april/maj då jag reste runt från Aten, via Saloniki till Kavala och Drama. En stor del i detta är att jag blivit friskare (återhämtningen av aggressiv bältros och tillika aggressiv öroninfektion tog tid), men också insett att man skall ta tillvara på livet när man lever det. Inte sitta och vänta på att livet skall komma till en. För det gör oftast inte det. Och livet för mig är att resa, träffa människor, uppleva saker och ting. En annan sak som är viktig för mig är att känna samhörighet och det gör jag med grekerna. Och det är en djup samhörighet som inte går att förklara. Allt känns så rätt och riktigt. Sen kan jag bli besviken som när någon är taskig och irriterad, som när kassörskan idag, satt och tuggade tuggummi och såg allmänt uttråkad ut 🙂 – men det är inget som fastnar inom mig eller förstör känsla av samhörigheten. Den jag talar om, gäller i det stora sammanhanget. Trots att jag vet att bli accepterad i en grekisk gemenskap inte är enkel som utlänning. Men vad gör det, när det finns en gemenskap mellan människor utanför den mest privata sfären?

Oavsett allt jag känner till, finns en känsla av att jag bara MÅSTE åka hit. Det finns ingen förklaring – det är bara en stark känsla inom mig att utan Grekland så skulle det skapas en stor tomhet inom mig. Grekland fyller den djupaste känslan av något som inte går att förklara. Det ÄR en känsla, den är inte rationell – snarare irrationell.

Det finns dock en sorg och något jag måste övervinna. Att jag inte kan mer grekiska än jag kan. Även om den har förbättrats betydligt. Men, man lär sig grekiska här, inte i Sverige.

Höjdpunkterna då – ja, det är alla möten, samvaro med en del i huset, kontakter och boendet i olika områden i Kavala och naturligtvis THASOS.

Övernattning i Drama

Nu sitter jag på hotell Diamond City Living i Drama. I väntan på tåget i morgon till Saloniki. Det är ett rymligt rum med allt vad man kan behöva. Sköna sängar är det också. Har redan sovit någon timme.

Åkte med husets taxi som det anlitar. Och vi tog en sväng förbi Philippi och teatern. Han berättade en hel del om historien. Men vi talade även om bränderna i Sverige, om fotbollslag i Sverige och Atens AEK och Salonikis PAOK. Han är mycket intresserad av Sverige. Hoppas han åker dit någon gång. Det blev en trevlig resa. Det var dock svårt att hitta hotellet, så först frågade han en taxichaufför i Drama, men var tvungen att fråga en annan, efter att ha snurrat ett tag, som körde före oss. Och vi kom fram. Jag frågade sen om han skulle hitta ut från Drama. Hoppas det!

Utsikten är inte att klaga på, men någon havsutsikt är det inte. Jag känner mig inte instängd i alla fall. Det är luft mellan husen. Det är roligt att åka runt och bo i olika städer och på olika hotell. Kanske det är resa runt i Grekland jag skall göra nästa år med bara en ryggsäck. Thasos är ett måste och det var verkligen höjdpunkten, både då Rauni och jag reste tillsammans och de tre dagarna ensam i Limenas.

Drama är inte Kavala (ingen stad är det), men det är fjärde gången jag är här nu, varav två är vistelser och stan vinner i längden. MEN jag saknar havet och mycket annat. Det finns dock arkeologiskt museum även här.

Utsikten då?! Ja, värre har jag haft. 🙂 Det speciella är att de gamla husen är kvar även om de verkar vara fallfärdiga. Och ”höghuset” som verkar obebott, men klicka på bilden så ser ni antenner högst upp. Fast det betyder inte att folk bor där. Men många gånger blir jag förvånad över att folk bor i vissa hus. Men utansidan behöver inte motsvara insidan.

Trollets återkomst

Det har gått troll i min vistelse den här gången. Det jag trodde var historia, återkom med andra personer. Jag borde ha stannat på Thasos till idag (övervägde det), men det är lätt att vara efterklok när man inte lyssnar på magkänslan. Nåväl! Nu är snart min vistelse i Kavala över. Om några timmar åker jag till Drama och sover över där för att ta tåget till Saloniki i morgon förmiddag. Slipper stressen på morgonen, då jag bor på ett hotell nära järnvägsstationen.

Men det känns lite sorgligt att lämna Kavala. Har varit här i nästan sju veckor. En lång tid! Skriver ett brev om min vistelse i ett annat inlägg.