Efter lunchen gick jag till kvartersbutiken för att köpa olivolja, feta, tomatsås, aprikoser mm. och träffade Omorfi. Hon visste redan att jag kommit då Gregoris berättat det. Hon pushar mig verkligen att prata grekiska. Och jag har lärt mig en hel del sen år 14 då jag för första gången träffade dom. Lite senare åt jag en fetasmörgås och drack ett halvt vinglas öl. Aprikoserna väntar jag med till i morgon, men de är fina. Eller hur? De är också rena hälsobomberna om man inte äter för många. Och de grekiska är så saftiga och smakrika, när de ser ut som på bilden. Lite mjuka, lena och framför allt goda.
För övrigt har jag arbetat med magisteruppsatsmanuset efter Weigelts kommentarer och jag går från klarhet till klarhet. Har hunnit med en hel del, och vet nu hur jag skall fortsätta. Det viktigaste förutom hennes kommentarer, är att det teoretiska perspektivet godkändes. Så, nu är det bara att tränga in i Heideggers tankevärld. Vem trodde det för tre månader sen. Han som i åratal fungerat som stoppord för mitt eget tänkande eller lyssnande på andra som filosoferar utifrån honom.
Klockan sex gick jag ut på altanen för att höra om Den ylande hunden i Kavala fortfarande ogillar klockringning. Och ja, det gör han! Åt middag tillsammans med en av gästerna på altanen en timme senare, då vinden mojnat och solen lyst över oss under någon timme. Och nu blir det ett sista arbetspass. Det har varit ett bra arbetsväder, molnigt, blåsigt och bara 20 grader. Det har varit som en typisk svensk sommar. Svårt att veta hur man skall klä sig för det blir antingen för kallt eller för varmt. Katterna lyser med sin frånvaro. Än så länge iaf. Däremot hade måsarna eftermiddagsmöte – klockan 4 som vanligt 🙂 .
Nu är klockan nio och jag skall arbeta någon eller några timmar till, innan jag läser en stund innan jag somnar. Vad, har jag inte bestämt än.
