Arbetsväder, samvaro och aprikoser

20160606_204817Efter lunchen gick jag till kvartersbutiken för att köpa olivolja, feta, tomatsås, aprikoser mm. och träffade Omorfi. Hon visste redan att jag kommit då Gregoris berättat det. Hon pushar mig verkligen att prata grekiska. Och jag har lärt mig en hel del sen år 14 då jag för första gången träffade dom. Lite senare åt jag en fetasmörgås och drack ett halvt vinglas öl. Aprikoserna väntar jag med till i morgon, men de är fina.  Eller hur? De är också rena hälsobomberna om man inte äter för många. Och de grekiska är så saftiga och smakrika, när de ser ut som på bilden. Lite mjuka, lena och framför allt goda.

För övrigt har jag arbetat med magisteruppsatsmanuset efter Weigelts kommentarer och jag går från klarhet till klarhet. Har hunnit med en hel del, och vet nu hur jag skall fortsätta. Det viktigaste förutom hennes kommentarer, är att det teoretiska perspektivet godkändes. Så, nu är det bara att tränga in i Heideggers tankevärld. Vem trodde det för tre månader sen. Han som i åratal fungerat som stoppord för mitt eget tänkande eller lyssnande på andra som filosoferar utifrån honom.

Klockan sex gick jag ut på altanen för att höra om Den ylande hunden i Kavala fortfarande ogillar klockringning. Och ja, det gör han! Åt middag tillsammans med en av gästerna på altanen en timme senare, då vinden mojnat och solen lyst över oss under någon timme. Och nu blir det ett sista arbetspass. Det har varit ett bra arbetsväder, molnigt, blåsigt och bara 20 grader. Det har varit som en typisk svensk sommar. Svårt att veta hur man skall klä sig för det blir antingen för kallt eller för varmt. Katterna lyser med sin frånvaro. Än så länge iaf. Däremot hade måsarna eftermiddagsmöte – klockan 4 som vanligt 🙂 .

Nu är klockan nio och jag skall arbeta någon eller några timmar till, innan jag läser en stund innan jag somnar. Vad, har jag inte bestämt än.

Återseenden och skrivarlyan

20160606_095412Vaknade till en ny dag och hungern brände i magen. Det fanns en halv brödbit kvar och lite kaffe. Det är hårt att vara människa :-). Men, tiden gick fort och efter att ha hälsat på och pratat en stund med Stella gick jag till kvartersbutiken. Gregoris stod utanför och kände igen mig på håll. Det var ett roligt återseende. Sen handlade jag det mest väsentliga till frukost. Kaffe, te, yoghurt, honung, och så lite godbitar, öl och bröd. Det finns mer jag behöver, men de kan inte hålla så stort sortiment. Det är bra ändå för att vara en sådan liten butik. Skall gå ner till supermarket i centrum, men kanske inte idag. Är fortfarande trött efter flera dagar med få timmars sömn, flygresa, taxiresor och bussresan från Saloniki till Kavala. Och som jag sa till mig själv ”- Stressa inte! Det gör inget att du inte har hårgele just idag, eftersom du har pannband, som håller håret på plats.”

Har en del att göra under de kommande fem veckorna och vet inte vad jag skall börja med. Boken, magisteruppsatsmanuset (har fått kommentarer av Charlotta Weigelt) eller att läsa Vara och tid av Martin Heidegger. Kanske i nämnd ordning. Men det brukar aldrig fungera så. Det brukar bli lite av varje för att det inte skall bli enahanda. Ät i vilket fall glad att jag valde samma rum som förra året (då jag bytte på grund av värmen i rum nr 2). När man öppnar dörren till det här rummet, möter man en harmoni och enkelhet, som förpassar alla krav och stressiga tankar till bakgrunden.  Utanför fönstren blomsterprakt och träd som skuggar. Inget som distraherar.

Det blåser hårt idag, så att sitta på altanen är inget alternativ, trots pannband. Det är friskt och skönt. Men det går inte att sitta och läsa eller göra justeringar i manuset.

Längtar till kaffet och godbiten om en timme!

(I natt satt jag en stund alldeles ensam på altanen och ljud från barn, katter och hundar nådde mig. Tog med mig en bok in som sömnmedel, och det var nästan för effektivt. Jag slog upp boken och läste en mening. Sen släckte jag lampan.)

20160605_221535