Snart Grekland igen!

Snart är vårterminen slut och det har varit riktigt roligt att undervisa, men för övrigt har nog tiden sen jag kom hem från Grekland i januari inte varit DEN värsta, men en av de värsta av olika skäl, som har att göra med revbensbrott efter fallet i Saloniki, förkylning och buller i lägenheten som ingen tar på riktigt allvar. Inget jag vill älta, då det ändå inte går att göra något åt. Därför har bloggen fram till idag varit tom på inlägg.

Nu är snart vårterminen slut och det är två veckor kvar innan jag åker ner till Grekland igen och skall stanna där i åtta veckor.  Första veckan i tjänsten och resterande på semester. De första fem veckorna är inplanerade. Ett dygn i Aten, fyra dygn i Nauplion, tåg från Aten till Saloniki eller till Drama och buss till Kavala, 12 dygn i en lägenhet med utsikt över Kavala hamn och gamla stan  och två veckor i svenska huset i vilket jag skall arbeta med ett forskningsprojekt tillsammans med Rauni, forskare på Göteborgs universitet som jag lärde känna i somras. De tre sista veckorna är inte inplanerade alls. Vi får se vad det bär iväg efter tiden i huset. Har inte bokat hemresan än, men bokat långtidsparkering till den 10 augusti.

Jag var i Nauplion år 2004 och sen dess har känslan jag fick då av att ha varit på Plateia Syntagmatos förut (utan att ha varit det) förföljt mig sen dess. Ni vet den där känslan av att som kropp varit någonstans, en fysisk närvaro som är så stark att den är svår att förklara. Jag vet att en person till, som jag inte har känt tidigare har haft samma känsla. Efter det samtalet bekräftas att det är en känsla som inte går att förklara bort. Se alla teorier som inte är vetenskapligt vederlagda. LÄNK! Tänkte åka ner i somras, men det skulle ta en vecka i anspråk från Kavala och tillbaka. Nu känns det som om jag måste åka ner. Om inte annat för att få ro i själen. Varför fick jag känslan och finns den kvar. NU har jag iofs varit där, men är känslan densamma. För övrigt i Nauplion då jag och några studiekamrater gick runt i stan, kände jag den inte. Det är torget som skapar den. Oavsett vad känslan kommer från, finns den och kan ha betydelse.

Nauplion var Greklands första huvudstad efter befrielsen från Turkiets 400-åriga ockupation av landet, och på torget finns ett museum. Se bild på torget HÄR! Kommer bo med utsikt över torget. Det börjar kännas riktigt spännande. Vill gärna hyra bil, men vet inte om jag kommer helskinnad ut ur Aten. Vi får se om jag får modet att prova. Om inte blir det en KTEL-busstrip jag får göra.

cropped-dscn0520-1.jpg