Det kan vara svårt att förstå det grekiska folkets starka Nej i folkomröstningen, om man som individ inte är där de är i nuläget, inte har fått sitt liv och sin framtid sönderslagen. Jag förstår deras val, men vet inte om det var rätt väg att gå (jag är kluven). Det får den närmaste tiden utvisa. Men ett Nej, kan stärka deras framtidstro och det är kanske det viktigaste. Ett folk som upplever att de är i händerna på andra utan någon chans att göra något åt saken själv, har som det uttalats på många håll, inget mer att förlora. Inget kan bli värre om svångremmen (som redan har vittrats sönder) skall dras åt ännu hårdare.
Vi kan tycka vad vi vill, men om drygt 60% av ett lands befolkning i en folkomröstning med ett 60% valdeltagande röstar för ett Nej och ger stöd åt sittande regering, måste vi respektera det. Och inte hänge oss till det enklaste av allt – Visst, men då får de ta konsekvenserna av detta val. I förhandlingar måste därför motparten istället ge den andra ett förhandlingsutrymme utifrån det stödet. Speciellt när det handlar om att det är som i nuläget ett folk som får ta stöten efter tidigare misstag (som även EU har skuld i). Istället för att sätta hårt mot hårt för fem år sen och under de följande åren, borde Grekland ha fått ett bättre utgångsläge. En längre återbetalningstid och en möjlighet att skapa en tillväxt i landet, utan att många grupper att tvingas falla ihop och gå på knäna, tills de inte orkar längre. Men skulden ligger mycket längre tillbaka i tiden.
Det är möjligt att grekerna nu har gjort det största misstaget utifrån vårt perspektiv, men kanske det är ett Nej som kan bidra till en omstart. Kanske är det en sådan som landet behöver, då det ger en känsla av att de kontrollerar sitt eget öde och därmed sin egen framtid. Och kanske är det vad som händer, när ett folk sitter en i rävsax och prisgivna andras beslut. Hellre leva i frihet, men i misär än att leva i livegenskap och misär.
Men, vad kommer Europa besluta. Kommer EU-toppen och bankerna straffa det grekiska folket för att de gjorde ett eget val i en folkomröstning? Eller kommer resultatet att respekteras och förhandlingarna återupptas utifrån andra förutsättningar? Mer av förhandlingar mellan jämlika parter eller än påtryckningar och orimliga krav. Ja, vi får se vad som händer!
Det är inte längre en regering som EU-toppen förhandlar med utan med det grekiska folket.
Jag håller tummen!
