Arkiv

Hemma i Sverige igen …

Kom hem från Kavala natten till söndag. Åkte taxi till Saloniki, bitvis med Anestis i 140 km/h, väntade några timmar på flygplatsen och launchen och planet lyfte kl. 23.00 grekisk tid. Vi var högst 30 passagerare. Tjugo stycken checkade aldrig in. Så även med dem, skulle det varit glest i raderna. Jag satt på stol 1D och sju rader bakom mig var tomma. Märklig känsla och i ett kort ögonblick fick jag känslan av att vi var en utvald grupp. Fantasin skenade iväg en kort stund! Men jag kom tillbaka till verkligheten, och njöt av resan. Mer än någon gång tidigare. Personalen var trevlig och jag blev väl omhändertagen och uppassad. 🙂 Det var klart väder och jag halvlåg i rad 2 och såg ner på alla fantastiska smycken på marken och såg hur vi flög mot en ljusare plats kl. 12 på natten. Nordens ljus även nattetid.

Det var dödstyst i hela planet under resan, förutom ett barn som skrek vid något tillfälle när vi närmade oss Sverige. Märklig upplevelse, minst sagt.

Vi landade kvart över ett! Fick bagaget på en gång och gav mig iväg till Clarion Hotell. Fick en tallrik vaniljyoghurt och flingor, samt kaffe. Gick sen ner och satt mig och rökte några cigaretter. Det var svårt att gå och lägga sig på en gång. Den kyliga luften och den ljusnande himlen kändes välgörande både för kropp och själ. Men till slut åkte jag upp till tionde våningen och såg ut över landningsbanan och tornet. Det var lugnt. Inga plan som lyfte eller landade. Slog på TVn, men den störde mig. Somnade och räknade med att gå upp klockan sju, men vaknade halv tio. Tog det lugnt, gick ner och åt frukost en timme senare. Gick ner till hållplats 7 vid terminal 5, ringde flygplatsparkeringen som kom och hämtade mig. Även i bussen var det bara jag.

Och så stod jag där vid min lilla bil, hälsade och satte bilnyckeln i låset. Glömde att jag hade ettan i så den tog ett skutt framåt (annars har jag handbromsen i, vilket jag inte har när jag skall vara borta i fem veckor). Bilen startade direkt. Fortfarande sviker den mig inte. Satt en stund utanför receptionen, rökte en cigarett, lät bilen gå på tomgång ett tag. Körde sen till Stora Väsby i 80 km/h. Njöt av att hålla i ratten igen, känna luften genom de öppna fönstren. Parkerade, köpte en yoghurt och kaffe. Satt med dörren öppen, såg ut över fältet och spåret till Arlanda.

Det var märkligt, men skönt att vara i Sverige igen. Vistelsen var i stort sett bra och givande. Jag fick mycket gjort och träffade många trevliga gäster, men under de sista två-tre-veckorna var stämningen inte så bra i huset. Många spänningar. Stor kontrast mot tidigare årens vistelse. Men, några av oss gjorde det bästa av situationen. Hjördis och Eva stannade kvar hemma för att vinka av mig, när jag åkte iväg med taxin och hade två timmars resväg framför mig. Men, det gick förvånansvärt fort.

Ja, så nu är jag hemma igen. Sov hela natten och vaknade klockan sex (sju grekisk tid då jag brukar vakna av kyrkklockorna, men nu ringde inga klockor). Dagen har jag suttit framför TVn och sett hela säsong 5 av Games of Thrones. Och retade upp mig på att det är så mörka scener. Efter fem veckor utan TV och DVD, gottade jag mig ordentligt. Orkade inte göra något idag.

Slutligen några bilder från mitt besök på arkeologiska museet i Kavala i onsdags.

 

Sen sist …

Har gjort ett uppehåll i bloggandet, då det inte händer så mycket nytt. Har jobbat en hel del med att läsa igenom manuset, göra korrigeringar, lägga till, strukturera om mm. Sysslat med en del faktagranskningar. Har börjat på en ny bok. Men nu sitter jag med den första boken och fokuserar på språket.

För övrigt är det normala temperaturer, och det går att sitta på terrasserna i solen t.o.m. Har en vecka kvar och jag vill känna att jag suttit någonting i solen iaf under fem veckor.

Var nere på stan i måndags, handlade lite mat och köpte cigaretter.

Igår satt Anita och jag på arbetsrummets terrass och upplevde en magisk kväll. Thasos syntes tydligt och vi kunde urskilja bebyggelsen, samt bergen. T.o.m. oljeplattformen såg vi. Vi tror även att vi såg Athos (ett av tre fingrar där munkarna befinner sig och vi kvinnor inte får besöka halvön. Det var fantastiska färger. Bilder kan aldrig göra verkligheten helt rättvisa (kanske ett proffs kan det, men jag är ju bara en enkel amatörfotograf).

Måsarna då! Jag skulle vilja åka hit under några veckor och studera deras kommunikationsmönster genom observationer men också inspelningar. Intervjua dem kan jag inte göra :-). Är så nyfiken på deras specifika sätt att meddela sig till varandra, för det är jag övertygad om att de gör.

Hettan fortsätter och fullmåne i Kavala

20160620_213659Det händer inte så mycket de här dagarna. De är värmebölja och igår uppmättes den högsta temperaturen i Kavala någonsin – 40 grader. Från kl. 16 – 18 gick det inte ens att gå ut och röka. Två bloss, sen så snurrade det i huvudet. Vi höll oss inne på rummet, i sällskaps- eller i arbetsrummet. Vi åt även inomhus för första gången.

Var till närbutiken kl. 20 och när jag kom fram och skulle gå upp för backen, var det tungt och tryckande. Alla som var där pustade och suckade när de kom in.  Under kvällen, dvs. från kl. 20.30 var det uthärdligt – bara 35 grader på nedre terrassen. Vi samlades där och umgicks. Själv gick jag in kl. 22. Men gick ut lite senare och upplevde fullmånen, så vacker och magiskt, där den stod under pinjens grenar. Det är bara Lady och Lufsen som saknas, och man har nästan lust att börja sjunga det man gör i filmen, där de går från restaurangen efter en middag.

När det blir så här hett, är det tungt ibland, men samtidigt är det mentalt rogivande. Hettan tvingar en att ha en lugnare takt, och det i sin tur bidrar till en viss meditativ sinnesstämning. Vidare, för det folk samman, då de i samma stund känner och upplever något gemensamt. De har dessutom något att tala om. 🙂

Idag blåser det rejält, men det är bara skönt. Det är inte någon kall vind precis, när det i skrivandes stund kl. 11 är 31 grader. Idag har vi att förvänta oss ”mycket hett”. I morgon skall det bli åska. För övrigt kommer den här värmen hålla i sig. Kanske inte med så höga temperaturer, men mellan 30-33 grader till den 6 juli.

Har fått rummet städat och det känns alltid som när man kommer hit första dagen. På så sätt anländer man två gånger :-). Nu var det inte smutsigt, långt därifrån. Men byte av sängkläder, handdukar, dammat och dammsugit. Superhärligt!

Sitter och läser mitt manus. Och skall spendera eftermiddagen till att göra vissa korrigeringar i texten. Boken är klar, så tillvida att historien är det. Men det finns en del luckor och så måste det språkligt bearbetats.

 

 

Allt kan bara bli bättre …

20160620_035245

Ibland blir det fina skuggor på väggen

… efter en dag som igår, då allt hopades på en och samma dag. Redan i natt kollade jag in att fuktigheten skulle sänkas från 77% till 30-40%, så jag hoppades. Inte konstigt att det blev tryckande hetta igår, med så hög fuktighet. Allt kan bara bli bättre, men vädermässigt blev det mycket bättre än väntat. Strålande sol och en svag vind över terrassen. Perfekt att sitta i skuggan, med fötterna på en stol, dricka kaffe och se ut över havet och se när båten från Thasos kommer tuffande.

Sören, jag och Lise-Lott gjorde rent terrassen. Den var rejält smutsig och på ett ställe full med duvlort (som Sören skrapade bort). Den kan inte ha blivit spolad sen jag kom för två veckor sen. Om jag inte sovit mig igenom både spolning och upptorkning någon dag. Jag höll i vattenslangen, han sopade bort vattnet och Lise-Lott flyttade slangen. Riktigt fint samarbete. Vi tröttnade på att se denna duvlortshög som vuxit under minst en vecka.

 

 

 

Tristaste dagen …

Det här är nog den tristaste dagen av alla som jag vistats i Kavala någonsin. Så trist att jag övervägde att åka hem till Sverige och jag t.o.m. började sakna TV och DVD. Bara en sådan sak – har aldrig någonsin hänt under alla mina resor till Grekland. Varför då då? Ett lock har legat över stan, varmt som en bastu på terrassen (då det var vindstilla) och mot gatan, samt tystare än vanligt. Hoppfullt har varit att måsarna är precis som vanligt och den lilla och stora hunden som skäller på varandra ger inte upp. Vi är dessutom och kommer vara relativt få i huset, vilket minimerar samvaro. Anita och jag som bor på första planet har iaf varandra att umgås med. Trots det, blir det för tyst i huset.

Men, så vände humöret, då jag började fundera hur jag skall lösa det här med den oväntade värmeböljan (då all statistik och rekommendationer är att juni är en bra månad att resa hit). All planering om att resa till Thasos, Pella, Stageira, Saloniki mm. har jag fått kasta i papperskorgen. Saloniki skulle jag iofs kunna åka till. Till ett hotell med pool och göra om en vecka av resan till en solsemester istället för en arbetssemester . Tål att tänka på! Men då blir det väl ett lock över Saloniki. Besvikelsen var i vilket fall total under några timmar. Men vädret är inte bättre hemma, fast tvärtom. Min lösning är att göra allt under förmiddagen och ingenting från kl. 13-18, mer än jobba en stund, sova siesta eller lyssna på En man som heter Ove, och sen jobba på kvällen. Om vädret fortsätter som det gjort nu i två dagar. Sol och hög temperatur är okey, men detta lock över stan – icke-väder som jag avskyr. 🙂 En smiley piggar upp.

Efter att humöret vände, satt jag mig och skrev flera sidor. Det var avkopplande. Sen åt vi middag. Åt riktig gourmetmat – fiskbullar, bröd, olivolja och tomatsås i en djup skål – hihi. Men det var salt och gott och kryddigt. Gick sen upp till takterrassen, men det blev för kvalmigt så jag gick ner kvart över nio. Tog några kort.

Sist men inte minst. Ordningen är återställd – tre myggbett av den lömska Kavala-myggan.

Stängt i tre dagar i Kavala under den grekiska pingsten

20160617_101415

I natt räddade jag en bagge som låg på rygg och sprattlade på benen. Senare på natten hade den hamnat i min askkopp, var orörlig.  Troligen flugit upp mot ljuset igen och sen hamnat där. I morse när jag kom ut var den borta. Antingen har en fågel norpat den eller också fann den en skön sovplats på en bädd av två fimpar.

När Anita och jag var på väg ner till marknaden i morse stannade vi en stund och pratade med Vladimir och jag fortsatte gå och Anita skrek till och jag vände mig om. En av sköldpaddorna var mitt på vägen. Jag hade inte sett den och kände förskräckelse över att jag kunde ha trampat på den. Vladimir gick ut på vägen och tog upp den, som om han inte gjort något annat än ha plockat upp dessa värdefulla varelser, och placera dem på långt avstånd från vägen, bakom sopgården. Trädgårdens sköldpaddor lever farligt. En blev överkörd för något år sen. Men, om den här tillhör huset vet jag inte. Elisabeth, vår intendent såg en av dem i förrgår för första gången sen hon tillträdde. De är skygga, men våghalsiga på en och samma gång. Och går ihop med naturen. Ser ut som stenar. Lätt att missa dem.Vi fortsatte ner till marknaden, men där skiljdes Anita och jag åt. Jag behövde inget från marknaden och det var ett gytter av folk. Hon till kommersen och till arkeologiska museet och jag till livsmedelsbutiken (då allt är stängt i tre dagar). Fick inte tag på allt, men när jag var klar gick jag i lugn takt till taxistationen och vidare till försäljningsstället för att köpa Karelia Slim Menthos. Utanför stod en kvinna som undersökte om man rökte och vad. Och jag skulle få en tändare om jag köpte ett paket. Men när jag sa till mannen i kiosken att jag ville tio paket, sa kvinnan att hon tyvärr inte kunde ge så många tändare. Jag fick tre och blev förvånad, för jag tyckte det var okey med en.

Tog en taxi hem med en mycket trevlig chaufför. Och han tyckte att bada i havet var en bättre idé än att köra taxi, när jag sa att det var varmt idag. Kunde inte annat än hålla med. Första rally-baneturen i år och resan kostade 3.50 euro, men han fick 5 euro.

När jag plockat in mina varor gick jag till närbutiken och köpte ”godisar” och vatten så det räcker under alla dagar. De var glada för när de stänger kl. 14 skall de åka till Thasos och komma tillbaka på tisdag. Det är dom värda! Gick sen till apoteket och frågade om de hade myggbekämpare som man kan stoppa in i elen, för jag hade fått in två myggor i mitt rum (det var egentligen bara en) och han såg mycket road ut. Två myggor?! Ja, men de kan göra stor skada. Finns det en, så finns det fler – någonstans, svarade jag. Han hade tyvärr inget och inte heller Gregoris, så det är bara att vänta och hoppas på det bästa. Men myggan i natt gjorde inget väsen av sig.

Drack kaffe med Anita som kom en stund efter mig hem. Tagit det lugnt fram till nu. Solen värmer så ljuvligt idag och jag satt minst en halvtimme. Nästkommande två veckor kommer det vara 32-37 grader varmt. Förra året var det 10 grader lägre under samma period. Värme och hetta förföljer mig. Likadant i Kreta för två år sen. Det blev en topp just den veckan som jag var där. Det har ingen betydelse var jag åker, så blir det superhett. 🙂 Åka till arkeologiska platser osv. är inget alternativ alltså. Men, jag gillar värme också, men då håller jag låg profil. Inga utflykter alltså.

 

Avskedsdag

20160617_101606Idag var det en avskedsdag. Först åkte Agneta och Kerstin. Några timmar kom en taxi och plockade upp Olof och sist men inte minst, körde Peter och Marie iväg till färjan för att åka över till Thasos.

Det blev lugnt i huset. Men, efter någon timme började jag sakna alla fem och upplevde tystnaden och tomheten. I vår korridor är det bara Anita och jag kvar. Men, det gick dock över efter ett tag, även om det fortfarande är ”för” lugnt och tyst. De övriga i huset, sitter antingen och skriver eller är ute på uppdrag.

Vi satt på takterrassen några timmar och pratade en stund med några av gästerna som har en egen liten terrass som de delar på. Och nu när jag sitter på mitt rum, ser jag mig lite oroligt omkring då en mygga verkade ha lurat på mig utanför fönstret. För när jag öppnade det för att sätta för luckorna ramlade den mer än flög in. Sen var jag på jakt, med ficklampa och hårspray, krypandes på golvet och lyste under sängen. Varje gång lurade den mig.

Sen tröttnade jag. Insåg det absurda i att sitta och vakta en mygga, som efter ett tag inte visade sig på en lång stund. Gjorde i ordning en kopp te och satt och skrev en stund istället. Huset är ju sprutat, så förhoppningsvis så …

På måndag infaller den grekiska pingsten (eller om den gör det redan i morgon) och då är allt stängt. Det är ju röd dag på måndag. Och nu slog det mig. Tänk om det är stängt i morgon också. Men det är aldrig stängt på lördagar, så det borde vara öppet.

 

Elva dagar i Kavala

20160615_115256Igår var det ett ljuvligt väder och även om prognosen är att det kommer fortsätta, tog jag tillfället i akt och satt ute på terrassen nästan hela dagen – i solen! Den kändes som solen i Aten 2004 i september/oktober, dvs. som en kvällssol, inte för svag och inte för het, utan skön. Svårt att beskriva den.

Det blev en hel del samvaro både under förmiddagen och under kvällen. Jobbade från kl. 22.30 till 00.30, då jag gick ut för att röka och samtidigt såg en taxi stanna utanför. Det var gästen som fastnat i Oslo och äntligen lyckade komma hit. Vi satt en stund i köket, drack te och pratade. Jobbade sen till kvart över två. Somnade nog vid halv tre och vaknade halv sju.

Samvaro igen och ett besök i kvartersbutiken. När A och jag kom tillbaka råkade den vinflaska som hon köpte krascha på köksgolvet. Jag har städat rummet, dvs. torkat av alla glasskivor som skyddar de gamla möblerna från 30-talet. Och nu sitter jag och skall fortsätta jobba, men är ganska trött. Vi får se om det blir framför datorn eller läsning i sängen (men då lär jag somna). Det bästa med att jobba på semestern är att man bestämmer själv. I natt skrev jag en dialog mellan två karaktärer i boken om vad frihet är. De kom bland fram till att frihet är just att kunna bestämma själv. Har inte läst igenom det än, men när jag skrev ner det lät det bra. Men, vi får se i dagsljus :-).

I arbetets tecken …

Idag har jag mest jobbat. Vädret har varit sisådär hela dagen. Mulet och sol om vartannat. Lite åskmuller och hetsiga måsar och en oberörd katt som hade sex skator runt omkring sig, vilka skällde ner den totalt.

Har läst klart mitt bokmanus och tycker att det håller. Men det finns en del luckor som behöver fyllas, vilket jag påbörjat i dag. För övrigt, vad gäller korrekturläsningen, var det inte så mycket. Men jag har ju arbetat med det sen 2014 (dock ej under terminerna). Mina planer är att boken skall bli klar under de här veckorna i Kavala.

Min arbetsplats kan se ut så här 🙂

20160613_194919

Söndag i Kavala

Det händer inte så mycket på en söndag. De enda som visat sin närvaro är Kavalas hundar, som kan skälla i timmar. 🙂

För övrigt har jag varit ”hemma”. Satt ute på terassen under förmiddagen och läste min bok, för att se om den håller. Vid elva-tiden lade jag mig för att fortsätta läsa, men somnade efter några sidor (hur jag skall tolka det?!) och sov till halvtvå, då jag åt lunch. Sen har jag suttit några timmar till. En hel del samvaro har det också blivit. Varmt och skönt på terassen, svalt på rummet.

En av gästerna skulle ha kommit idag, men på grund av flygstrejken, kommer hon inte förrän på onsdag.

Gick runt och fotograferade. Kul att jämföra med tidigare år, för att se hur mycket det har vuxit. Vilket det verkligen har gjort. Trädgården är fantastiskt fin.

 

Samvaro och ”turturduvor” …

Har kommit av mig lite med jobbet. Fredag och lördag, med nya gäster. Roligt att samtala med dem, men nu måste jag börja igen. Några dagar till med manuset, och sen boken som jag åkte hit för att göra klar.

Idag har samtalen avlösts ända sen i morse, men har ändå försökt att läsa ur mitt utskrivna manus. Men, somnade nästan på altanens solsida. Har varit och handlat så allt finns i morgon, då allt är stängt. Igår köpte jag i en ny affär som Peter och jag åkte till, en rosévin, sex Fix och sex Mythos, samt te och slutligen hårgelé som jag egentligen åkte med för att köpa.

När jag gick upp för att skriva ut manuset, såg jag från övre altanen följande gulliga ”turturduve”par, som verkar ha tvångsförflyttats från träden av skatorna som de bråkade med förra sommaren till vår pinje. Nästan i jämnhöjd med där jag stod har paret nu fixat ett lite bo. Ibland flyger de ner till oss på nedre altanen.

20160611_125744-2-1

 

Sån´t händer …

20160609_193909.jpg

Lyckades fånga en mås på bild av ren och skär tur.

Vaknade sent idag. Klockan var sju och jag missade larmet kvart över sex. Alla var i farten, då tre av gästerna skulle till flygplatsen och Stella och Eva-Lina förbereda för nya gäster. Fint väder, men fortfarande nordanvind.

Igårkväll upptäckte jag att en timmes arbete var försvunnet ur dokumentet, som jag försökte rekonstruera, men tröttnade efter en stund. Det brukar aldrig bli lika bra, men kanske jag skall vända på det, och tänka – Det kommer bli bättre :-). Så nu blir det att spara oftare och speciellt när jag går ifrån datorn, vilket jag uppenbarligen inte hade gjort.

Datorn hade stängt av och ett meddelande om startar om snurrade i några minuter. Jag stängde av datorn och loggade in igen. Vet inte vad som hade hänt, som bidrog till att den stängde av. Nåväl! Huvudsaken är att det inte var något värre.

Peppar, peppar!

 

Ganska händelselös dag, förutom … :-)

Precis när altanen var fri från skugga, bestämde jag mig för att ta med mig ett kapitel ur Vara och tid och gå ut och sätta mig och läsa. Men, då gick solen i moln. Väntade ett tag, men blev så trött på det, att jag gick in och sov 1.5 timmar istället :-). Grymtade om att jag inte rest ner till Grekland för att sitta inomhus. Och somnade! Det sista jag drömde om var att jag satt i en bil med två män – men med vilka har jag inte någon aning om, förutom att jag kände dom. Plötsligt svängde föraren av och stannade, trots att vi hade bråttom. Han skulle köpa glass och frågade vad jag ville ha – En Top Hat, svarade jag. Men det blev ingen eftersom jag vaknade. 🙂 Märkligt vilket tok man drömmer om ibland.

Vinden avtog senare på eftermiddagen, men då försvann solen. Den tittade fram efter tjugo minuter och lyste någon halvtimme iaf, och det blev otroligt skönt. Men sen tornade mörka moln upp på bergstoppen och det blev lite kyligare. Men jag satt kvar för då hade jag förlikat mig. Det är iaf bättre än vad det brukar vara hemma, då växlande molnighet i praktiken är växlande sol. Här dominerar iaf solen under en dag. Men nog om vädret.

Klockringningen idag har varit lite annorlunda. När jag gick ut för att gå till kvartersbutiken, stod det folk utanför kyrkan och folk på väg in, medan prästen mässade. Jag hörde sen med Gregoris om det var något speciellt idag. Kyrkans namnsdag är ju inte förrän 1 juli. Han kom fram till att det troligen var något firande, som inte var speciellt speciellt 🙂 som han uttryckte det. Köpte ett vitt vin från Kavala – Meta Symbolo. Kommer inte ihåg om det är samma vin som jag köpte förra året och som var fantastiskt gott.

Petros ringde från institutionen, efter att ha kommit hem från Kreta. Vi pratade en stund. Och nu sitter jag med mitt manus och hoppas det inte blir alltför sent ikväll. Måsarna, skatorna och duvorna har varit galna hela dagen idag.

Sol och klarblå himmel :-) och nordlig vind :-(

20160608_114320.jpgMärkligt att Norden skall göra sig påmind i alla lägen. Nu genom en nordlig isande vind på altanen. På framsidan är det skönt, men blir för varmt efter ett tag. Det finns inga bord och stolar där, och att sitta på trappan blir obekvämt. Det finns dock inte ett moln på himlen, så framåt eftermiddagen då nästan hela altanen är solig, går det säkert att sitta där.

I morse lurade jag klockringningen. Vaknade kvart över sex, och gick sömndrucken ut i köket i ett tyst hus och gjorde iordning frukost nr 1. Åt på rummet och satt sen och arbetade med Syfte och frågeställningar, samt om hur smärta och drivkraft är förenade med varandra. Därefter åt jag frukost nr 2 tillsammans med en av gästerna i huset. Då var det inte lika kylig vind som det är nu när klockan är tjugo i tolv. Jag och Stella klagar på att det är för kallt, medan de andra inte verkar påverkas ett dugg. I Grekland är dock 20 grader och en kylig vind, faktiskt kallt i junimånad, fast det är varmt i Sverige. Allt beror på vad man jämför med och vad man är van vid. Och dessutom är det individuellt. Själv gillar jag inte kyla och fukt, om det samtidigt blåser. Blåst eller icke-väder (dvs. när allt står still) är det som inte är kul att behöva stå ut med. Vädret för ens humör är betydelsefull. Men tro nu inte att jag klagar på det grekiska vädret, trots nordanvinden. Jag ger ju Norden skulden :-). Nu är det tredje dagen jag är i Kavala, fjärde i Grekland och femte sen jag åkte till Arlandastad. Kanske därför jag upplever att det är fler än tre dagar jag varit här. Men det känns länge sen jag kom.  Idag har jag inget särskilt utanför huset att göra. Det blir en arbetsdag, fast jag har inte hunnit med så mycket. Men har ingen brådska.

Skall gå ut och sätta mig en stund på trappan och värma mig. Det är svalt på rummet. Bra när man skall jobba, men …

Regn i Kavala och Skypemöte

Någon läsning blev det inte igårkväll. Jag fastnade framför datorn med mitt manus och helt plötsligt var klockan två. Det blev inte många timmars sömn, då det tog ett tag innan jag somnade på grund av lite mystiska ljud utanför (troligen av bevattningssystemet) och vaknade kl. 7.30. Åt frukost, vilket var en höjdpunkt – Yoghurt, aprikoser och honung. Aprikoserna var så saftiga och mjuka att de smälte i munnen. Besökte apoteket för att höra om de hade Fortimel Energy. Nej, men de kunde beställa och jag skall återkomma kl. 19. Intressant är att i Sverige kostar 4×1 9 euro och här 12 euro. Beställde två x 4 stycken. Inget att bråka om, men som sagt, intressant.

Träffade intendenten kl. 10 och fick bland annat en nygammal dosa, då den helt nyinköpta av någon anledning inte fungerade i något av uttagen, trots att andra kontakter fungerade utmärkt, samt att den fungerade i uttag i hallen. Skumt.

Skypemöte med mina kollegor på SU kl. 11-13 (gr.tid). Det är första gången som jag deltagit i ett vanligt möte via Skype. Det hördes rätt dåligt, och under en kvart hörde jag praktiskt taget inte någonting. De som sitter närmast datorn, vilket idag var studierektorn, hörs bra, men det klipper hela tiden när någon sitter längre ifrån, om de talar i vanlig samtalston. En annan sak är att eftersom man inte ser alla, kan man avbryta någon – då man inte hör eller ser om någon har bett om ordet. Men det fungerade trots detta.

För någon halvtimme sen började det regna. Stilla regn, som jag aldrig tidigare upplevt i Kavala, utom när det varit oväder och då häftigt regn. Men det är ju i början av juni och då kan det regna ändå 🙂 . Kunna sitta och dricka kaffe under altantaket när det regnar och 22 grader varmt är väl ändå värt att gömma och bevara i sitt inre.

 

 

Arbetsväder, samvaro och aprikoser

20160606_204817Efter lunchen gick jag till kvartersbutiken för att köpa olivolja, feta, tomatsås, aprikoser mm. och träffade Omorfi. Hon visste redan att jag kommit då Gregoris berättat det. Hon pushar mig verkligen att prata grekiska. Och jag har lärt mig en hel del sen år 14 då jag för första gången träffade dom. Lite senare åt jag en fetasmörgås och drack ett halvt vinglas öl. Aprikoserna väntar jag med till i morgon, men de är fina.  Eller hur? De är också rena hälsobomberna om man inte äter för många. Och de grekiska är så saftiga och smakrika, när de ser ut som på bilden. Lite mjuka, lena och framför allt goda.

För övrigt har jag arbetat med magisteruppsatsmanuset efter Weigelts kommentarer och jag går från klarhet till klarhet. Har hunnit med en hel del, och vet nu hur jag skall fortsätta. Det viktigaste förutom hennes kommentarer, är att det teoretiska perspektivet godkändes. Så, nu är det bara att tränga in i Heideggers tankevärld. Vem trodde det för tre månader sen. Han som i åratal fungerat som stoppord för mitt eget tänkande eller lyssnande på andra som filosoferar utifrån honom.

Klockan sex gick jag ut på altanen för att höra om Den ylande hunden i Kavala fortfarande ogillar klockringning. Och ja, det gör han! Åt middag tillsammans med en av gästerna på altanen en timme senare, då vinden mojnat och solen lyst över oss under någon timme. Och nu blir det ett sista arbetspass. Det har varit ett bra arbetsväder, molnigt, blåsigt och bara 20 grader. Det har varit som en typisk svensk sommar. Svårt att veta hur man skall klä sig för det blir antingen för kallt eller för varmt. Katterna lyser med sin frånvaro. Än så länge iaf. Däremot hade måsarna eftermiddagsmöte – klockan 4 som vanligt 🙂 .

Nu är klockan nio och jag skall arbeta någon eller några timmar till, innan jag läser en stund innan jag somnar. Vad, har jag inte bestämt än.

Återseenden och skrivarlyan

20160606_095412Vaknade till en ny dag och hungern brände i magen. Det fanns en halv brödbit kvar och lite kaffe. Det är hårt att vara människa :-). Men, tiden gick fort och efter att ha hälsat på och pratat en stund med Stella gick jag till kvartersbutiken. Gregoris stod utanför och kände igen mig på håll. Det var ett roligt återseende. Sen handlade jag det mest väsentliga till frukost. Kaffe, te, yoghurt, honung, och så lite godbitar, öl och bröd. Det finns mer jag behöver, men de kan inte hålla så stort sortiment. Det är bra ändå för att vara en sådan liten butik. Skall gå ner till supermarket i centrum, men kanske inte idag. Är fortfarande trött efter flera dagar med få timmars sömn, flygresa, taxiresor och bussresan från Saloniki till Kavala. Och som jag sa till mig själv ”- Stressa inte! Det gör inget att du inte har hårgele just idag, eftersom du har pannband, som håller håret på plats.”

Har en del att göra under de kommande fem veckorna och vet inte vad jag skall börja med. Boken, magisteruppsatsmanuset (har fått kommentarer av Charlotta Weigelt) eller att läsa Vara och tid av Martin Heidegger. Kanske i nämnd ordning. Men det brukar aldrig fungera så. Det brukar bli lite av varje för att det inte skall bli enahanda. Ät i vilket fall glad att jag valde samma rum som förra året (då jag bytte på grund av värmen i rum nr 2). När man öppnar dörren till det här rummet, möter man en harmoni och enkelhet, som förpassar alla krav och stressiga tankar till bakgrunden.  Utanför fönstren blomsterprakt och träd som skuggar. Inget som distraherar.

Det blåser hårt idag, så att sitta på altanen är inget alternativ, trots pannband. Det är friskt och skönt. Men det går inte att sitta och läsa eller göra justeringar i manuset.

Längtar till kaffet och godbiten om en timme!

(I natt satt jag en stund alldeles ensam på altanen och ljud från barn, katter och hundar nådde mig. Tog med mig en bok in som sömnmedel, och det var nästan för effektivt. Jag slog upp boken och läste en mening. Sen släckte jag lampan.)

20160605_221535

Första dagen i Kavalla 2016

Äntligen kom jag då slutligen till Kavallahuset. Det tog tid. Men allt har gått bra. På något sätt klaffade allt. Speciellt idag på förmiddagen. Jag vaknade tidigt men ändå insåg jag att om det skulle bli någon frukost, ja, då fick jag bita i det sura äpplet och ta en buss kl. 11 för hinna till kl. 9.30 trodde jag aldrig. Jag tog det helt enkelt lugnt. Checkade ut vid fem över tio, fick en taxi omgående. Ett trevligt samtal med en kvinna från Saloniki om Sverige (som hon besökt under en vecka), krisen i Grekland, Olympiaden och fotbollssegern 2004 och flyktingsituationen. Jag frågade om det blivit bättre i Grekland. Hon svarade att det blivit värre än det var i fjol. Det låter inte kul och vad kunde jag svara – Some day..! Detta talade jag också med den ryska herren som efter en lång stund i kön, frågade om han fick veva ner rutorna. Självklart! Han bad t.o.m. om ursäkt för köerna! Han trivs bra i Saloniki efter att ha bott där i 24 år.

När vi kom fram till KTEL, sa jag – Trodde det skulle vara köer, men hinner nog inte till kl. 09.30. Jodå, sa hon och jag tog mina väskor in till biljettluckan och köpte en biljett. Det var sex minuter kvar. Och jag rusade iväg med mina två resväskor och tre ”handbagage” genom den folktomma vänthallen och bussen stod kvar, helt ensam under taket som är en kupol. Jag hann inte ens ta mer än några bloss, förrän chauffören vinkade. PUH! Filmade en del under resan, men av någon anledning är internetuppkopplingen inte så stark, för det händer ingenting när jag försöker ladda upp filmerna.

Det var en expresstur, så jag klev av i Kavala kl. 11.30. Allt var stängt, kioskerna t.o.m. och rätt folktomt, men KTEL var öppen :-). Men de hade inte yoghurt (det trodde jag alla hade i Grekland), men vatten och annat. Men glömde köpa en chokladbit. En taxibil stod och väntade när jag lyckats komma genom dörröppningen ut och över gatan. Väl framme väste jag fram perimenis och tände en cigarett. Men när chauffören plockat in bagaget och nästan beordrade mig att kliva in i taxin, som om han hade hur bråttom som helst, ja då hade jag bara tagit två bloss. Fem minuter senare var jag vid huset och kämpade med min packning :-).

20160605_123219Välkomnad i huset blev jag av tre forskare och lärare från Göteborgs universitet.  Sen pratade vi en lång stund om vad vi arbetar med, om disputationer mm. Jag kopplar av pö om pö. MEN, jag vill ha en öppen butik. Åt en makrillsmörgås och vatten till (nästan svältkost på vatten och bröd), men jag vill ha yoghurt, öl, aprikoser, olivolja, FETA!!! och mycket mer. Till lunch åt jag en brödbit och ett muffins, samt drack en kopp kaffe. Men, det smakade otroligt gott. Tror utsikten gjorde sitt.

Jag är hungrig eller kanske snarare sugen på det jag inte har tillgång till just nu. För nog klarar jag mig till i morgon.

Jag har varit här sen runt 12 idag, men det känns som flera dagar. Riktigt avkopplad är jag inte än, men på god väg. Bara jag får min yoghurt och feta, och en öl, så är lyckan fullständig.

 

Morgon

Vaknade klockan sex med solen i ansiktet. Försökte somna om, men jag var hungrig och kunde inte koppla av. Gick ner och tog ett bloss och vinden var isande i jämförelse med gårdagens värme och vindlöshet. Kilade in i frukostrummet, tog med mig en stor tallrik med yoghurt och gick upp. Kände inte för att sitta oduschad mm. bland folk 🙂 .

När jag satt och tittade på alla kassar och väskor, insåg jag att en resväska till är enda lösningen. För släpa omkring på massa kassar i några timmar på Arlanda kändes inte kul. Hittade en kabinväska som skall gå med bagaget. Jag offrade ryggsäcken. Den får vara kvar. Jag fick ner den tunga  boken Vara och tid, samt två andra böcker. Var också tvungen att köpa något varmare att ha på mig, för jag lämnade allt i tjockt tyg/garn hemma.

Jag och två rökkompisar stod och kollade in flygplanen som nästan nuddar taket på hotellet. Har gett upp att få ett av dem att fastna på en bild, för när jag har kameran framme, ja då händer ingenting. Men, sen …

Har varit igång i snart fyra timmar, så jag slappar ihop med Nyhetsmorgon tills det är dags att ta transferbussen till Arlanda. Allt är packat och det verkar som om jag äntligen fått kontroll på mina pinaler. Det är vid sådana här tillfällen som jag önskar det fanns en bärare enkom för mitt välbefinnande. 🙂

 

En dag i Arlandastad

När man tror tid finns, speciellt när man skall på semester, blir det stressigt och både examinationer skall läsas och bedömas på tre dagar och andra ärenden som tar åtta timmar istället för fyra, ja då är det svårt att tro att allt som skall med, verkligen finns med. Fick packa om innan jag körde iväg idag, då det blev för tungt och det fick bli en resväska, en ryggsäck och några kassar istället.

20160603_124925Körde hemifrån relativt tidigt, men hamnade i köer kl. 12.30 på grund av strulet vid Norrtull. Kom till hotellet kl. 14, för det lättade sen (tack och lov). Packade ur bilen, och gick upp till rummet. Gick runt i gallerian, handlade lite kläder mm. Kl. 16 på väg till flygplatsparkeringen i en kokande varm bil. Körde fel och åkte mot Arlanda. Jag hittade en avfart efter några km, som faktiskt var den rätta och ut på E4:an mot Stockholm igen mot avfarten till Arlandastad S. Vet inte varför, men jag har nog bara kört dit en enda gång, utan att köra fel. Men, det är vägar överallt.

Handlade lite mer och sen gick tiden fort. Nu är hon snart halv tolv. Och jag har varit igång sen kl. 5 i morse. Talat med en hel del folk, hjälpt en person att hitta till hotellet mm. Köpte en ljudbok En man som heter Ove. Och har sett flyg efter flyg över skogen gå in för landning. Har egentligen inte gjort någonting, men ändå har en hel del hänt.

Nu har jag rökt den sista cigaretten för idag och det var rätt kyligt utanför gallerian, som var rätt folktom. På kvällen är det endast hotellgästerna som är kvar.

 

 

…och nu två veckor kvar till Kavala-resan!

Det känns alltmer nära men på samma gång overkligt. Det är bara två veckor kvar tills jag sitter på ett hotellrum i Arlanda stad, med fem veckor framför mig i Kavala. Starkare resfeberkänning än för en vecka sen, som inte bara har med flygresan att göra, utan att jag alltid har resfeber om jag så bara skall köra ner till Linköping. Det bästa jag vet är att packa bilen och åka hemifrån, byta miljö och släppa allt som har med vardagen att göra. Gillar helt enkelt att leva i kappsäck.

Förstahandskontrakt och enahanda arbetsuppgifter skapar en känsla av fångenskap, även om tryggheten till viss del är nödvändig. Ägodelar hämmar eftersom jag även känner ansvar för det jag äger. Min ansvarskänsla konkurrerar med min frihetskänsla. Äger bara en bil, men den symboliserar den frihet jag åstundar. Jag måste helt enkelt röra på mig i livet. Om jag inte skulle ha det jobb jag har, skulle livet kännas som ett fängelse. Men när jag märker att friheten inskränks i yrket, ja då känner jag mig snärjd. När något som inspirerar och utvecklingsbart förstörs av yttre omständigheter, förändringar som jag inte får vara delaktig i, blir jag både arg och besviken. Eftersom det som jag verkligen brann för släcktes av en hink med kallt vatten. Då släpper jag det för att börja med något nytt. Men under hela mitt yrkesliv har jag verkligen lärt mig att man inte skall brinna för något. Fast det är svårt att låta bli. Jag får en uppgift som jag kan utveckla, tills den dagen då detta försvinner lika fort som den svenska solen från himlen.

Nåväl! Nu kom jag nog lite långt ifrån vad inlägget skall handla om. Min förestående resa till Kavala. Men på något sätt tangerar det jag skriver, om mina resor till Kavala. Är inte klar med staden! Och det bästa är att jag bestämmer själv vilket resmål jag väljer. Frihet helt enkelt.

DSCN5437

En stol som väntar på mig!

Planer och resfeberkänning

Har bestämt mig nu för att sova över i Saloniki då jag inte vill komma till Kavala mitt i natten. Kommer vara alltför trött och kanske sova bort halva nästa dag eller vakna tidigt och vara trött hela dagen. Har bokat rum på samma hotell som för två år sen. Stort, opersonligt, men rätt fint ändå med havsutsikt. Nära till KTEL är det också.

DSCN5637Det är nu drygt tre veckor kvar tills jag lastar in det jag skall ha med mig i bilen och kör till Arlanda stad för övernattning och det börjar pirra av spänningen, samtidigt som det känns rätt overkligt och verkligt på en och samma gång. Konstig känsla! Men, det är väl så efter att i flera månader skjuta det framför sig, därför att det annars blir för jobbigt att gå omkring och vänta hela tiden.

Planerade att åka till Pella, men det är dåligt med hotell både i och utanför. Inser att jag behöver hyra bil då hotellen ligger långt från själva orten och museet, samt själva utgrävningarna. Det blir nog att skrinlägga dessa planer. Kanske jag åker till Drama och Philippi som jag kan ta taxi till, då det inte ligger så långt från Kavala. Vädret under juni skall vara behagligt i jämförelse med under juli och augusti. Och det kommer säkerligen finnas många fler tillfällen att vandra runt i Kavala än vad det blev förra sommaren. Det är ju därför jag valde att åka redan i början av juni.

Börjar få struktur på uppsatsen och skriver lite varje dag nu. Hinner inte bli klar denna termin, så jag kommer skriva i Kavala. Planen var att skriva klart romanen under tiden där, men det kanske jag hinner med. Vi får se hur det blir med det.

Ser fram emot att åka, men resfebern har vaknat.

Trettioen dagar

Ja, nu är det en månad kvar tills jag reser. Har bokat hotellrum i Arlanda stad, även om jag inte skall resa förrän på eftermiddagen, flygplatsparkering och börjat fundera på vad jag skall packa ner. Och om jag skall köpa lite nytt.

Är i valet och kvalet om jag skall sova över i Saloniki då jag kommer fram till Kavala mitt i natten, eftersom bussen inte går förrän kl. 22 och det tar 2,5 timmar. Dessutom, är alla affärer stängda på söndagen, men kanske inte i Saloniki. Behöver ju lite mat. Annars får jag gå runt och fråga de andra gästerna, vilket inte är så roligt att börja med. Fast, det kommer kännas lite konstigt att ”fastna” i Saloniki, även om det bara är en natt. Men, det kan vara rätt trevligt! Nåväl, det ordnar sig.

En månad och 11 dagar kvar tills jag reser till Kavala

Det har varit dåligt med skrivande sen påskhelgen, då jag knappt hann hämta mig från bältrosen, fick en streptokock-infektion, som slog ut mig totalt den 30 mars då den ordnade till en öroninfektion. Åt Kåvepennin i 4 x fem dagar efter ett besök på akuten på Karolinska i Huddinge och i Solna. Men den tog inte ordentligt, så det blev en ny kur med en bredare antibiotika – på 10 dagar x  3 kapslar per dag. Var på återbesök i torsdags och det ser ut som om infektionen har fått ge med sig. Hålet på trumhinnan är nästan läkt och såret i hörselgången har bara lämnat efter sig en ärrbildning. Hör fortfarande dåligt, men efter att jag slutat med örondropparna börjar hörseln komma tillbaka.  Fortfarande gör ärren efter bältrosen ont och kliar, men det är lindrigt i jämförelsen. Nu hoppas jag att det inte blir några fler sjukdomar. Måste äta upp mig, då jag gått ner tre kilo på grund av infektionen. Jag är för smal i vanliga fall.

Hur går det med studierna då? Tja, har inte kunnat genomföra två kurser och arbetet med magisteruppsatsen är rejält försenad. Orken har bara räckt till att sköta jobbet och det är jag tacksam för, samt för att jag har haft mycket hemarbete. NU väntar 26 examinationer, samt en del annat. En kurs är på gång och vi har haft ett seminarium – två kvar. Sen är det semester.

Har inte kunnat fixa hemma, så stora rummet är fortfarande belamrat med möbler från uthyrningsrummet, samt alla mina DVD och böcker trängs på bokhyllan i hallen. Dammsög och bäddade sängen för några dagar sen, och sen var krafterna slut. Men, nu känner jag mig bättre för varje dag som går. Men ta det lugnt måste jag fortfarande.

Köpt nya däck har jag också gjort. De gör verklig skillnad.

Om 1 månad och 11 dagar, skall jag åka ner till Kavala – Min kollega P sa till mig – ”Du behöver sol!” Och jag håller med honom – sol, grekisk mat, öl och vin, trevliga greker och umgänge i Kavallahuset och en stad som jag känner mig så hemma i. Snart dags att börja packa? Två resväskor är kvar i bilen, en från förra året och en från konferensen för någon månad sen – dock nästan tomma, men iaf. Funderar på att resa med lätt bagage den här gången och köpa kläder när jag kommer ner.  När jag var i Aten 9 veckor år 2004, tog jag med mig en kabinväska och en ryggsäck. Precis lagom. Nu skall jag vara borta i fem veckor och måste ha lite mer med mig, dator och lite annat. Vi får se!

Skall skriva klar min historiska roman, som jag började med år 2014.

En månad och 11 dagar … det går fort!

DSCN5466

 

Det går framåt, men långsamt

Nu har jag jobbat ännu en vecka på 75%. Var på institutionen i måndags och efter några timmar fick jag ont och 25% sjukskrivning är helt rätt (för undervisa skulle ha varit omöjligt). Men för övrigt har det varit bättre den här veckan i sin helhet än under veckan före. Sover fler timmar i streck. Och igår var jag så gott som smärtfri, men inte idag.

Blev äntligen klar med min Derrida-tenta i torsdags. Har fått jobba på den lite varje dag under ett par veckor (har ju en del annat att göra). Nu skall jag se vad jag kan ta med mig till föreläsningen i slutet av nästa vecka, då det är kursstart. Har förlorat en hel del tid, så nu är mina planer att bli klar med min uppsats i början av höstterminen i år. Kursen om Lacan får jag hoppa över, då bilen inte startade vid första tillfället och det var alldeles för stormigt och snöigt det andra tillfället för att jag skulle våga mig till blåshålet Södertörns högskola, med risk för försämring och mer intensiv smärta. Det är trist, men det är bara att gilla läget.

Idag har jag befunnit mig i Kavala hela dagen och det är ”bara” 4 månader och 3 dagar kvar tills jag reser dit ”på riktigt”. Iofs är jag alltid i Kavala, men idag kändes det som om jag verkligen var där på något sätt, som om det är verkligt och här där jag befinner mig är det overkliga. Svårt att förklara så det inte låter helt uppåt väggarna fel.

DSCN5567