Ja, det har varit hektiskt under två dagar. Igår heldagsundervisning för Valarna och idag kursstart i utbildningshistoria. Men, jag är nöjd och det har varit givande seminarier och trevliga grupper. Fin stämning!
Var rejält trött när jag kom hem. Det blir ju så när man slappnar av. Somnade i soffan framför TVn och sov fyra timmar i sträck. Den där konstanta tröttheten går aldrig riktigt över, men tror den beror på sjukdomarna under våren, samt att jag fortfarande har ont efter bältrosen. Det är ingen svår smärta, men den känns. En smärta som är svår att beskriva. Man måste uppleva den själv.
Jag kanske bara behöver gå i pension, men det är några år kvar 🙂 .
Kategorier:Vardagen
Dag 47 – Middag på terrassen 
Dag 7-1 – Resa med tåget 
Dag 2 – Aten 
©MMR - Monika M Ringborg 
Hej Monika!
Jag har inte läst så mycket på din blogg. Men vi har ju en sak gemensamt – vi har kommenterat på Johan Kants blogg. För egen del har jag väl inte alltid haft de smartaste kommentarerna.
Men med åren tycker jag mig se ett mönster.
Säger man på allvar emot Johan Kant så gör man fel. I senaste kommentaren skrev Johan att jag ”obstruerar”. Och det är ju helt rätt. Du har ju också blvit hårt ansatt, ofta för saker som du inte har varit inblandad i.
Det som jag inte förstår om mig själv är att jag fortsätter att obstruera en del av Johan Kants inlägg – detta trots att jag har fått erfara att inte bara jag eller du utan även andra kommentatorer kan bli avsnästa.
Det absolut märkligaste är att en av dessa avsnästa kommentatorer har samma uppfattning om det som Johan benämner PIE. Vederbörande har varit lärare, ca. 75 år, och har gjort den bedömningen att Johans blogg helt har stagnerat sedan hans bok om ”Yrke:lärare” kom ut.
Denne 75-årige f.d. lärare har tidiqare givit ut en bok om sitt lärarliv, driver nu en blogg om politik med mera med flera intressanta gästskribenter. Då och då dyker skolan upp. Jag följer bloggen och lär mig en del, men känner inget behov av att ge mig in i någon diskussion.
Detta behov har jag dock känt vad gäller Johasn Kants blogg. Men för att skona mig själv kommer jag från och med nu att undvika Johan Kants blogg.
Sköt om dig!
Vänliga hälsningar
Pär Engström
GillaGilla
Pär!
Tack för ditt besök! Jag skriver inte så mycket och får inte många kommentarer, då jag inte publicerar diskussionsinlägg.
Jag tycker dina kommentarer är intressanta att ta del av. Men, som jag skrivit i ett blogginlägg tidigare och fortfarande står för är att Johans blogg har ett ensidigt perspektiv. Iofs har han väl rätt till det, men när lärarutbildningen kommer på tal har jag svårt att inte gå in, då han sprider en skev och generaliserande bild. Inte heller är saker och ting så enkla. Det är många som läser hans blogg och jag känner ett visst ansvar att försöka ”överrösta bruset” med ett annat perspektiv.
Men, jag har också gjort längre uppehåll under åren. Och kommer nog göra det jag också efter det sista blogginlägget. Hans kommentarer om dina inlägg är djupt orättvisa, för speciellt abstrakta är de inte, men avslöjande om att hans förslag behöver tänkas om ett flertal gånger.
Vill tillägga att jag träffat Johan och besökt hans skola. Jag fick en annan bild av honom irl,, än vad jag hade då jag började följa hans blogg för flera år sen. Han brinner för det han gör. Men på hans blogg är det annorlunda att möta honom. Han och jag har haft rätt hårda dispyter, men nu är vi väl ense om att vi är oense :-).
Ha det gott!
//Monika 🙂
GillaGilla